Doris Ingman inledde sin läsning ur ”Katrina” med att berätta om en personlig upplevelse som visade hur starka åsikterna kunde vara kring Sally Salminen och hennes”Katrina” ända in i sen tid:

– På sjuttiotalet dansade jag med en äldre herre på ett bröllop i Finström och minns hur han så sade att ingen gjort Åland så mycket ont som Sally Salminen.

Stark skildring

I det avsnitt ur Katrina som Doris Ingman sedan läste gavs mycket av förklaringen, både till denna bondes och många andras ovilja att acceptera Sally Salminen.

Det handlade om det avsnitt i romanen där den sturska Katrina, när Johan ligger sjuk, går runt till kaptener och bönder för att kräva in betalning för utfört arbete. Katrina ansågs ”ställa till krackel i byn” när hon inte lät sig hunsas med utan vågade kräva sin rätt. Än i dag är det en stark och text som talar direkt till läsaren/åhöraren.

Till och med i barmiljön på Indigo där läsningen till en del stördes av drinkblandandets ljudkaskader och av mingelnojs från salens utkanter var det nog många som lyssnade intensivt.

En monter med orginalutgåvor på olika språk av ”Katrina”, som Schildts förlag ställt till förfogande, kunde man också ta en titt på i en monter.

Sally och Anni

Sally Salminen och Katrina berördes av språkvetaren Ralf Svenblad som berättade om sin nyutkomna bok ”Stormskärsåländska”. Boken handlar om folkmålet i Anni Blomqvists Stormskärsromaner, men Svenblad plockade upp dialektala ord som man kan finna både hos Anni Blomqvist och Sally Salminen, ord som palderrede, påvstickor och pirka. Det sistnämnda ordet tvättades bort ur Anni Blomqvists manus, men fick vara kvar hos Sally Salminen.

Det behövs ”både lite stänk och större skvättar av folkmålet” trots att man skriver så att många skall förstå och kunna ta texten till sig, menade Svenblad som avslutade med några folkliga ordspråk, till exempel: ”Bra sa Boman när Ledsörin blev utan strömming.”

Mångsidigt

Rigmor Tillema, från litteraturföreningen, höll i hop kvällen som bjöd på ett rikt varierat program.

Doris Ingman läste också ett knippe dikter ur Gunvor Javéns diktsamling ”Tidlöst i tiden” och presenterade kort författaren som var på plats.

Magnus Magnusson, från Vårdö, som sade sig ha ”svårt att låta bli att rimma”, läste ur de böcker han själv gett ut, Stefan Snellman läste ur sin pinfärska bok, ”Spån från min tankesmedja” och Katarina Gäddnäs och Gabriella Nordlund presenterade Kökarsboken ”Ytterst” till ett fängslande bildspel.

Senare återkom Gäddnäs med några diktrader hon tecknat ned under kvällen.

Pannkaka på engelska?

Kocken Benn Haidari, som i annat sammanhang haft åländsk lansering på sin i London utgivna kokbok ”Modern Zanzibar Cuisine” tidigare på kvällen, berättade kort om bokens tillkomst och syfte. Han avslöjade att det kanske framöver också blir en bok där vardaglig åländska mat, som köttbullar med potatismos, ärtsoppa, och Ålandspankaka, presenteras på engelska för en utländska publik.

Linnea Tillema läste ett avsnitt ur Sanna Tahvanainens roman ”Alltid skogen”.

För ett granngästspel med dikter och hemsnickrad musikmaskin stod Lars Ranold och Anders Engqvist från Norrtelje litterära sällskap.

För uppskattade musikinslag stod dessutom vissångaren Lars Bomansson som framträdde i ett par repriser och kvällen avslutades med att man inbjöd till öppen scen för alla som hade något på hjärtat.

På egna ben

Liksom i fjol lockade litteraturföreningens tillställning stor publik och de flesta verkade trivas trots att barmiljön med slammer och tobaksrök inte riktigt passar mera finstämda litterära framträdanden.

Kanske är det så att det som till en början var tänkt som ett alternativ för dem som inte rymdes med på den populära supén i stadsbiblioteket nu står på egna ben och lever ett alldeles självständigt liv?

JAN KRONHOLM