Det har blivit allt vanligare att arbetsgivarna ordnar motionsmöjligheter för sina anställda och att dessa utnyttjar de här möjligheterna att idrotta eller motionera. Följaktligen främjar företagen och de övriga arbetsgivarna motionsidrottande i högre grad än förut.

Verksamhetsledaren Jorma Savola på motionsidrottsförbundet uppger att bara 36 procent av de vuxna finländarna motionerar tillräckligt. Med det avses att man motionerar så att man åtminstone blir andfådd minst fyra gånger i veckan och minst en halvtimme åt gången.

Siffrorna är inte riktigt tillfredsställande. I och för sig motionerar hälften av finländarna tillräckligt ofta, men alldels för många fuskar med intensiteten. Värst är förstås att två tredjedelar av den vuxna befolkningen inte motionerar alls, eller gör det alldeles för sällan.

– Vi har hela 2,1 miljoner som inte motionerar tillräckligt, säger Savola.

En titt på statistiken ger vid handen att kvinnor motionerar mer än män. Allra flitigast är kvinnor i åldrarna 19-25 år och över 50 år. De som fuskar mest med konditionsidrotten är män i åldern 35-49 år.

Då finländarna motionerar är det allra vanligast att de går ut på en snabb promenad. Nästan 2,3 miljoner vuxna uppger att de promenerar i motionssyfte. Siffran inkluderar stavgångare.

Näst populärast är cykling med över 800.000 aktiva. Skidåkningen kommer god trea med långt över 700.000 utövare. Övriga motionsidrottsformer som når över en halv miljon är simning och träning på gym och konditionssalar. Joggning ser ut att bli lite populärare igen efter en tids svacka. Av bollsporterna har innebandyn och fotbollen lockat mest nya utövare.

Arbetsgivarna har gått in och sporrat sina anställda att motionera, främst för att se till att personalen upprätthåller sin arbetsförmåga. Det verkar att ha fallit väl ut. En ansenlig del av de som motionerar tillräckligt utnyttjar till exempel fribiljetter till gym.

Arbetsgivarna investerar 280 miljoner euro om året på att personalen ska kunna motionera och hålla sig i form. Satsningen är ansenlig ur folkhälsosynpunkt. Summan är nästan tre gånger så stor som statens motionsidrottsbudget på 97 miljoner.

Idrottsrådet Timo Haukilahti på undervisningsministeriet uppmanar också kommunerna att satsa på möjligheterna till motionsidrott via arbetsplatsen. Haukilahti talar om motionsidrott som en kommunal välfärdsstrategi.

– Det vore viktigt för samhället att också personer över 65 kan få vara friska och klara sig utan sluten vård, säger han. (FNB)