Den moderna människan är marinerad i estetik på hög nivå. Från morgon till kväll möter vi professionell och påkostad formgivning. Design är ett konkurrensmedel.

Globaliseringen är här för att stanna. Landsgränser betyder allt mindre. Storföretagen är de nya ”länderna”. Vad satsar alla ”gamla” nationer på för att bevara någon slags identitet och hemkänsla? Vad är det som gör att en italienare fortfarande känner sig som en italienare när landets gränser inte längre har någon betydelse?

Jo, det är kulturen som är hjärtat i den nationella självkänslan. Det är kultur och design alla nationer satsar på för att folket inte ska känna sig rotlösa och vilsna i globaliseringens tidevarv. Hur ska Åland möta denna nya värld som har låg tolerans för estetisk amatörism?

Här har Ålands hantverksskola en viktig uppgift att fylla. Åland har helt enkelt inte råd att bortse från professionell formgivning, om Åland vill följa med i sin tid.

Hantverket har länge varit en livsnödvändighet på Åland. Förr av praktiska skäl, nu av konkurrensskäl, för att överleva i en tid när få vill öppna plånboken för en tråkigt förpackad eller formgiven produkt.

Drömyrket för många unga idag är att bli rockstjärna eller designer. Trycket på de förberedande konst- och hantverksutbildningarna med andra ord är mycket stort, som till exempel på Nyckelviksskolan och Stenebyskolan i Sverige. Här finns ett behov som Ålands hantverksskola har alla förutsättningar att kunna möta från hela Norden. Hantverksskolans roll i framtiden ligger i att förvalta sin hantverkskompetens och att utvecklas till en förberedande utbildning inför vidare studier på högskolenivå.

Området i Sund och Kastelholm har en stor utvecklingspotential med slottet, golfbanan och Bomarsund som trogna dragplåster. Här finns unika förutsättningar att skapa ett konst- och kulturcenter med ett ständigt flöde av människor, kultur och handel. Aktiviteter med hög trivselfaktor som genererar pengar till Åland. Det är ett slöseri att inte ta tillvara på den genomströmning av människor som äger rum i dessa områden.

Här kan hantverksskolans spela en viktig roll i en utvecklingen av ett levande och experimentellt konst- och kulturcenter, som plattform och initiativtagare för kurser, aktiviteter, utställningar och handel. Inte minst genom att visa hantverksarbetet och dess produkter inför publik.

Ålands hantverkskolas goda renommé i Norden och det som är unikt för utbildningen är den omfattande tiden i verkstäderna. Det ska Hantverksskolan värna och bygga vidare på i form av en förberedande utbildning som ger behörighet till högskolor. Eleverna ska förberedas och ges möjlighet att arbeta fram en komplett portfolio som används för ansökan till högskolor och universitet inom hantverk, konst och formgivning.

Ålands hantverksskola ger en fördjupad utbildning inom sitt område, till skillnad från Folkhögskolan som har en prova-på-inriktning.

Under hantverkskolans 17 verksamma år har cirka femtedel av eleverna gått vidare till högre studier och en professionell yrkesroll. De är idag verksamma som konstnärer, hantverkare, slöjdlärare, konsthantverkare och egenföretagare. På så sätt genererar Ålands hantverkskola pengar till landskapet.

Läsåret 2005-06 har nyligen avslutats på skolan. Nästa läsår, 2006-07, blir ett övergångsår då utbildningarna vidareutvecklas i etapper för att slutligen nå målet med en förberedande högskoleutbildning. En process som beräknas ta ca 3-5 år.

Dessa ambitioner förutsätter att landskapsregeringen satsar och tror på Ålands hantverksskola i Tosarby, så som interrimsstyrelsen och lärarkollegiet vid Hantverksskolan gör med dessa visioner för framtiden.

Interimsstyrelsens medlemmar:

Adam Gordon, Maria Korpi-Gordon, Anna Sundblom, Britt Marie Trensmar, Veronika Häggblom, Bengt Häger, Dennis Björk.