De små kommunernas styrka grundar sig på gemenskap. Det gäller speciellt för svenskspråkiga kommuner där organisations- och medborgaraktiviteten är högre än i finskspråkiga kommuner.

– Man borde ta vara på den här sortens kommuner och överföra deras tillvägagångssätt till större kommuner, säger professor Stefan Sjöblom vid Svenska social- och kommunalhögskolan.

Sjöblom var med och genomförde utredningen Kommuninvånaren - medborgaren inom KommunFinland 2004, som publicerades i Helsingfors på fredag.

Utredningen gjordes åren 1996, 2000 och 2004. Kring 25 000 personer deltog utredningen.

Byaförening

Forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom vid Kommunförbundet föreslår att stora kommuner kunde införa någon slags delkommunsdemokrati. Det skulle inte behöva vara något organiserat nämndarbete, en byaförening skulle till exempel fungera bra.

Modellen kan också hjälpa till att motverka att invånarna i stora kommuner delas upp nöjda centruminvånare och missnöjda som bor i utkanterna av kommunen.

I små kommuner är det vanligare att invånarna deltar i kommunens verksamhet genom påverkningskanaler som grundar sig på omtanke och gemenskap, som till exempel kontakter till förtroendevalda, offentlig debatt, medborgarförslag och partiverksamhet, konstaterar utredningen. De är också i regel nöjda med servicen i kommunen.

Men de små kommunerna får inte högsta betyg i alla frågor. Invånarna i stora kommuner identifierar sig starkare med den egna kommunen än invånare i små kommuner. Det finns ingen entydig förklaring till varför det är så, men forskarna säger att högutbildade personer med bra jobb identifierar sig kraftigare med sin kommun än personer med lägre utbildning.

– Och de högutbildades antal är större i stora kommuner, säger Pekola-Sjöblom.

Enligt utredningen har skillnaderna mellan svensk- och finskspråkiga kommuner ökat. De svenskspråkiga kommunerna verkar klara sig bättre än de finskspråkiga på nästan alla områden.

Forskarna hoppas att kommun- och strukturreformen genomförs så att den nya kommunstrukturen inte förstärker klyftorna mellan och inom kommunerna. Ojämlikheten ser ut att öka i hela samhället och kommuninvånarna delas i allt större grad in i a- och b-klassens medborgare. (FNB)