Den 12 maj ingick i denna tidning en artikel av journalisten och historikern Håkan Skogsjö som bar titeln: ”Bilden som berättar mer än tusen ord” . Denna bild, ett arbete utfört av fransmannen Louis Belanger skulle föreställa Bomarsund och dess postbrygga en sommardag 1798 och vilken hittats på ett antikvariat i Helsingfors av Kjell Ekström. Tavlan ingår nu i Ålandsbankens samlingar.

Bilden är enligt Skogsjö en sensation för alla som är intresserade av Ålands historia och det är helt riktigt, den är fantastisk. Men är det Bomarsund vi ser?

Med all respekt för herrarna Skogsjös och Ekströms insatser måste jag tyvärr säga att den vy vi här ser framför oss inte är från Bomarsund utan den föreställer med allra största sannolikhet postbryggan och hamnen i Marsund. Här stämmer allt. Berget är exakt avbildat, de bergsskrevor vi ser finns där precis som de är avbildade, bergens kurvor är exakta, de snårbuskar vi ser i en skreva växer även där i dag, träden står där ungefär som på den tiden.

Numera är den yttersta delen av berget bortsprängt. Vägen går i en svag vänsterkrök runt berget. Vattnet var då ungefär 1 meter högre än i dag och på bilden från 1930 syns detta mycket tydligare. I dag är vägen upphöjd och vågrät men var tidigare nedåtsluttande och lägre.

De två sjöbodar vi ser längst bort på dagens bild står exakt på samma ställe som de bodar vi ser från år 1798 och 1930. Mellan dem finns den stora brygga där Belanger inritat 5 förtöjda jakter. Invid postbryggans gamla plats står de sjöbodar handelsman Sitkoff lät bygga. Resterna av denna postbrygga finns ännu kvar vid sjöbodarna.

Den postrote vi ser i roddbåten är den rote som forslar posten till Marby hamnen på Eckerö. I fjärran på Belangers bild ser man stora landmassor, inget öppet hav vilket stämmer överens med området.

I Bomarsund finns visserligen en bergsknöl till vänster men den är betydligt flackare och bryggan är placerad före knuven inte efter och där finns ingen väg med vänstersväng runt bergskrönet. Där har aldrig funnits nån brygga bakom postbryggan med förtöjningsplats för 5 jakter, man kan inte se något av detta i dag i naturen.

På berget har aldrig vuxit någon granskog, allra minst med torkade underkvistar. Den sjöbod som funnits där har alltid stått före bryggan inte efter. Jag får inte något att stämma med Bomarsund och detta har jag delgett Skogsjö i ett telefonsamtal till honom för länge sedan och skulle ha glömt hela saken men så hände följande: En morgon låg jag och läste mina morgonnyheter dvs. Illustrerad Tidning från 1868 och där hittade jag en artikel med titeln ” En knekts minnen ”.

Vi möter här en soldat från 1808 som paraderat på Grelsby ängar och skulle ut i krig mot ryssen men ödet ville annorlunda. Från hans vistelse på Åland saxar vi följande: Vid Grislehamn gingo vi ombord på roslagsskutor. Efter ungefär 9 timmar landstego vi i Marsund och inqvarterades på bergen. (Nu fortsätter en lång berättelse om vistelsen på Åland vilken jag kan återkomma till i ett annat sammanhang och till sist skriver han : )

I stället för att marschera åt öster gingo vi nu åt vester, kommo tillbaka till det bekanta Marsund, inqvarterades för ett par dagar på de kända bergen tills en hop roslagsskutor hunno ankomma, der vi kastades ombord. slut.

Detta hände tio år efter Belanger reste över Åland. Jag tror de tog exakt samma väg, reste med samma roslagsskutor. Övernattade på precis samma värdshus nämligen Krogars i Marsund, vars väderkvarn och ria Belanger ville få med i bild och den enda avvikelsen från en annars exakt avtecknad vy.

Nu har jag inte läst publikationen Voyage pittoresque de la Suede ifall Belanger skriver att han avbildat Bomarsund eller ej, men ifall han benämnt platsen så är det väl inte så underligt om en fransman blandar på Bomarsund och Marsund.

Gratulerar Ålandsbanken till en vacker vy från Marsund i Hammarland från år 1798!

Johan Granlund