– Tranbärssaft gör att man kan uthärda att stå här i svart kostym, skojade Jan-Erik Lundqvist när han inledde sin spelning klädd i helsvart med halsknäppt kavaj.

Kontrasten kunde inte vara större mot publiken, som föredrog shorts och barbringat. Några tappra härdade ut på dansbanan framför scenen där solen obarmhärtigt stekte på halmhattar, kepsar och ett antal bara huvuden som gissningsvis flagar vid det här laget.

De yngre, som inte hade ro eller intresse att lyssna på alla konserter, satsade på att ligga på klipporna mot viken vid Västra bergen, och passade med jämna mellanrum på att slinka ner i böljan för att sedan återuppta solbadandet.

Också Nyans reporter ansåg att det enda rätta var att ta sig en paus i musiknjutandet till förmån för ett dopp. Hur ska man annars kunna koncentrera sig på det digra programmet?

På klipporna

Lördagen, som kan ses som festivalens huvuddag, var välbesökt. Mycket välbesökt. Redan vid tvåtiden, när bara ett par artister hade uppträtt, kunde arrangören Torbjörn Engman nöjt meddela att ett rekord blivit slaget: aldrig har så många som 400 personer betalat in på området så tidigt på dagen.

Det var ändå småpotatis jämfört med kvällen, när artister som Maja Adolphson och Lasse Tennander uppträdde. Då fyllde publiken alla stolar och bänkar, och spred ut sig ända ut på klipporna.

Ville man köpa sig en ledholmare, strömmingsburgaren som är festivalpublikens huvudsakliga föda, fick man stå i kö ett bra tag. Också öltältet var välbesökt, men i äkta skärgårdsstil skedde den största delen av drickandet i buskarna, eller snarare bakom någon väl vald bil på parkeringen utanför området.

När kvällen led blev det dans till Halsbrytarna från Helsingforstrakten, och åländska Blue Café. Då drog sig er reporter tillbaka, men på söndag eftermiddag kunde Torbjörn Engman konstatera att publikrekordet, ännu en gång, blivit slaget med råge: 2.300 betalande.

– Vi kan känna oss verkligt nöjda. Kvaliteten var hög rakt igenom och vi har fått jättebra respons från publiken, sade han nöjt.

Han berättade också att Visor så in i Norden enligt sakkunniga kan vara Finlands största visfestival.

Vem hade trott det när Harry Eriksson i tiderna tog initiativet till festivalen. Eriksson dog i en motorcykelolycka i Thailand i början av året, och hedrades i år med en minnesstund när lördagsprogrammet inleddes.