Hon har kallats okonstlad och vulgorolig, men hon är så mycket mer än så.

När Lena Philipsson, schlagerdonnan från Vetlanda, äntrar scenen lyser hon upp hela Mariepark med sin utstrålning. Med hits som ”Det gör ont” och ”Hon dansar i neon” finns goda förutsättningar för publiksuccé.

Hon inleder spelningen med orden:

– Nu har syster lilla kommit till mottagningen, så det är bara att hoppa upp på britsen så kör vi igång.

Publiken jublar, men tystnar snabbt. Det är trångt framför scenen. Tillsammans med sitt åttamannaband försöker Lena Ph få fart på åskådarna.

Låtarna ”Unga pojkar, äldre män” och ”Låt oss säga vi var gifta” väcker inga starka reaktioner, trots klockren sång och ett samspelt band.

Först halvvägs in i spelningen händer något. Medan tonerna av ”Delirium” klingar av, skanderar publiken Lenas namn.

Schlagerdrottning

Lena Philipssons insatser i schlagersammanhang, både som artist, programledare och låtskrivare har gjort henne känd för den breda massan.

Det märks också i Mariepark. De flesta sjunger med i låtarna.

Finstämda ”På gatan där jag bor” bryter av mot det annars snabba tempot.

Lena Ph har varit en av dominanterna på den svenska folkhemsdiskoscenen de senaste 20 åren.

Hon har också flera krogshower i bagaget. Och som hon showar i Mariepark. Slänger med håret, dansar hysteriskt och snurrar runt, runt, runt med armarna i vädret.

Och så är det då dags för det (ö)kända stativet. ”Det gör ont” är låten alla väntat på. Få lär vara besvikna.

Många sångare borde helst hålla sig till sången och skippa mellansnacket. Det gäller inte kvällens stjärna. Lena Philipsson bjuder på sig själv och skämtar friskt med publiken.

Sedan var det ju den där grodan förstås, när hon frågar om det finns några svenskar i publiken och får ett jakande svar.

– Vad bra, då är det någon som förstår vad jag säger.

Ridå.

Medan skymningen faller körs gamla favoriter i repris, vad sägs om ”Dansa i neon” och ”Din för alltid”.

Sångare och band bygger upp stämningen tilsammans.

Efter ”Mitt namn är Lena Philipsson” närmar sig avskedet.

– Adjö, farväl, hej då, ropar hon.

Det behövs inga strålkastare den här kvällen. Lena Philipsson är en självlysande artist. Vare sig hon dansar i neon eller inte.

ANNIKA KULLMAN

annika.kullman@nyan.aland.fi

tfn 528 463

FOTO: JONAS EDSVIK

jonas.edsvik@nyan.aland.fi