Det stora lägret var uppbyggt med tolv underläger. I underlägret Scania huserade scouter från Finströms sjöscouter, Kumlinge sjöscouter, sjöscoutkåren Spejarna, scoutkåren Vårdkasarna och scoutkåren Ålandsflickorna. Allt som allt 55 åländska scouter inkluderat 7 inbjudna deltagare från åländska DUV. Utmanande program Lägerprogrammet var uppbyggt i olika dalar där scouterna fick prova på bland annat klättring, segling, hantverk och orientering. Programmet skulle andas av vikingatid och samtidigt utveckla scouternas kunskaper och färdigheter. Patrullscouterna, alltså scouter i åldern 10-15 år, skulle visa vad de kan under en orienteringstävling. Förutom att scouterna skulle hitta rätt i skogen väntade uppgifter på kontrollerna. Lägrets vikingatema syntes i uppgifterna. De skulle bland annat skulle bygga ett vikingamått och bygga ett flytetyg av endast aluminiumfolie och sedan få farkosten att bära så många tiocentsslantar som möjligt. Båtarna var av mest varierande modell och båtarnas bärbarhet är också av minst sagt varierande kvalitet. En kontrollant frågade lite snopet av sina kollegor vad man skall ge för poäng om båten sjönk före scouterna hann lägga i en enda slant, svaret var inga alls. Vargungarna, eller de yngre scouterna, hade ett eget program där de fick utveckla de färdigheter som de lärt sig under vintern, som till exempel att knyta knopar, samarbeta och testa segling i praktiken. Lyckat misstag Roverscouterna, scouter i åldern 16-19 år, utmanades på måndagen i en orienteringsövning runt i Dragsfjärdskommun i stekande hetta och dammande vägar. Kartan var ofullständig och inga kontroller utmärkta. En tanke med utmaningen var att de skulle tvingas till att fråga sig fram och därigenom stifta bekantskap med lokalbefolkningen. För det mesta gick det bra, men de flesta patrullerna traskade säkert någon kilometer extra än planerat, ibland på grund av att de läst kartan slarvigt och ibland på grund av kommunikationssvårigheter; inte alla lokala talade engelska. – Men det är bra att vara med och gå lite fel, för annars har man inte något att minnas och skratta åt efter, sade några scoutflickor från Jakobsstad när de pustade ut på matkontrollen. Internationellt I lägret deltog scouter från flera andra länder än Finland. Scouter hade kommit från England, Schweiz, Österrike och Grekland. Även från Japan Osaka hade en grupp flick-roverscouter kommit. Den japanska scoutgruppens packning skapade huvudbry – hur hade de fått all utrustning med sig? Alla som någongång har packat för ett läger vet att man måste packa omsorgsfullt och bara ta med sig det nödvändigaste. Den japanska gruppen med vanlig scoututrustning plus kimono, en massa små presenter som de delade ut till höger och vänster, och en massa mat som de tillredde och bjöd på under ett internationellt programpass. Britterna förundrades över att finländska scouter sover i skogen, grekerna tyckte att skogen var skrämmande stor och schweizare försökte lära oss att joddla. De brittiska tjejerna tycker det är konstigt att så unga scouter får använda yxa och såg, de anser också att vi äter under konstiga tider och tycker det är märkligt att vi serverar te från en stor kastrull med skopa och användningen av sylt. – Va? Har ni sylt på cornflakesen? undrade många av de engelska scouterna, medan de finska fascinerades av att de använde sylten på brödet. Lägret Wik Finlands Svenska Scouters förbundsläger WIK 2006 i Ölmos i Dragsfjärd hade kring 1600 deltagare från hela svenskfinland och dessutom ungefär 300 utländska gäster. Scoutrörelsen är världsomfattande med sina 38 miljoner scouter i 160 olika länder, och en stor del av verksamheten går ut på att förstå olika kulturer genom resor, brevvänner, fredsprojekt och utvecklingssamarbete. Under lägret hölls till exempel en marknad där man kunde få sitt hår flätat eller fötter tvättade för en symbolisk summa pengar. Marknaden samlade ihop närmare 900 euro. Pengarna kommer att gå till Mannerheims barnskyddsfond. TEXT & FOTO: SOFIE NORRLUND
|