När mörkret hade fallit över Kökar lösgjorde sig ett antal jägare ur berget på Otterböte och började med uttryckslösa ansikten röra sig till rytmerna av en schamantrumma. Samtidigt tog nåjden till orda i ett försök att beveka sommaren och få den att komma tillbaka nästa år.

Innan jägarna klev fram hade publiken promenerat en halvkilometer i mörker. Väl framme vid de gamla bosättningarna på Otterböte möttes de av vågskvalp och ljuset från några stora lyktor som ska likna krukor från bronsåldern som grävts fram på platsen.

– Det var mycket effektfullt, en magisk stämning, säger Katarina Gäddnäs som i nåjdens skepnad läste sina egna texter.

Lyktorna som lyste upp platsen var tillverkade av konstnären Pive Toivonen och hon har använt samma keramiska teknik som användes vid tillverkandet av de krukor som lämnades på platsen under bronsåldern, troligtvis av polska jägare. Havsbruset var samplingar gjorda av Mike O´Shea och Irene Murphy från Irland.

– Det var ett samplat vattenljud som kom ur två högtalare. Förr fanns en havsvik vid Otterböte och nu fick man på nytt höra ljudet av vatten på platsen, säger Katarina Gäddnäs.

Det är dock inte tänkt att forneldsspelet ska vara entydig, enligt Katarina.

– Att det var jägare som dansade är en tolkning. Det är upp till var och en att tolka konsten som man vill.

”Riktigt mystisk”

Föreställningen utarbetades av en grupp barn och vuxna under tre timmar på lördagseftermiddagen. När Nya Åland träffar sällskapet på Otterböte har de precis avslutat repetitionerna. Regissören Helen Eriksdotter och de övriga inblandade håller som bäst på att ta av sig sina kostymer. Alla verkar de vara förväntansfulla inför kvällen.

– Vi ska få sommaren att komma tillbaka och ritualen ska hjälpa oss att klara vintern så att vi inte river ögonen ur varandra, säger Katarina Gäddnäs.

Två av de yngre ”jägarna”, Rebecca Åkerström och Ida Karlsson, tror att kvällen kommer att bli riktigt magisk.

– Det är roligt med drama och föreställningen blir riktigt mystisk när man bara ser våra siluetter, säger Rebecca.

– Det är inte speciellt svåra rörelser vi gör, men det gäller att vara koncentrerad. Vi ska se helt uttryckslösa ut och vi ska undvika att få ögonkontakt med någon, säger Ida.

Forneldarnas natt firades i lördags även vid Djurholm på Brändö och på Eckerö Post- och tillhus.

ANDERS SIMS

anders.sims@nyan.aland.fi

Foto: ERKKI SANTAMALA

erkki.santamala@nyan.aland.fi