Del 2.Vattenbrukets verksamhetsförutsättningar och framtid.

Utvecklingsprojekt. Vattenbruksnäringen har möjlighet att få stöd för investeringar som strävar till att utveckla och anpassa verksamheten. Speciellt innovativa miljöförbättrande åtgärder premieras och har bland annat utmynnat i ett pilotprojekt med så kallade ”slutna kassar” i Brändö. Avsikten är att utprova alternativa produktionsmetoder samt att hitta potentiella nya odlingsarter. Projektet startade 2005 men ännu är inte anläggningen i drift, främst på grund av tekniska orsaker. Detta bevisar hur svårt och tidskrävande det är att införa ny teknologi och arter samt utveckla detta till en bärkraftig verksamhet.

Även landbaserad odlingsteknik har diskuterats flitigt den senaste tiden och bör anses vara en mer främmande odlingsform med hänsyn till regnbågslaxens volym samt i övrigt synnerligen lämpade vattenområden i den åländska skärgården. Pilotprojekt i liten men dock realistisk skala är välkomna men utvecklingen bör betraktas i ett längre perspektiv.

Våren 2006 startade fiskodlarföreningen ett pilotprojekt med musselodling med avsikten att undersöka tillväxt och möjliga användningsområden för blåmusslor. Det är allmänt känt att stora naturliga förekomster av musslor på ett effektivt sätt renar vattnet eftersom algerna de konsumerar innehåller fosfor och kväve. Genom att skörda musslorna avlägsnar man således näringsämnen från havet.

Eftersom musslorna bildar täta bestånd får de betydande effekt på omgivande miljö, något man kan utnyttja för att förbättra vattenkvaliteten i ett område. Musselodling i stor skala skulle alltså kunna vara ett komplement till andra åtgärder att minska närsaltbelastningen på åländska vattenområden

Fiskodlarföreningen deltar även i projekt som strävar till att generellt bredda kunskapen om fisk, saluföra fisk som hälsosamt baslivsmedel samt på sikt öka konsumtionen.

Det är viktigt att komma ihåg att tvingandet av utvecklingen i en önskad riktning ofta medför att verksamhetsförutsättningarna förändras och blir mer onaturliga. Detta kan i sin tur innebära att konkurrenskraften försvagas och att driften i värsta fall blir olönsam.

En utveckling eller eventuell omstrukturering av det åländska vattenbruket bör ses i ett längre perspektiv samtidigt som den nuvarande verksamhetsformen understöds och förbättras.

Vattenbrukets framtid. Vattenbruket är en näring som skapats av entreprenörer som med fast övertygelse bestämt sig för att det är möjligt att tjäna sitt levebröd i skärgården. Enligt en undersökning¹ som presenterades vintern 2006 är vattenbruket fortfarande av elementär betydelse för skärgårdens ekonomi och bidrar med dess ringverkningar till att upprätthålla struktur och logistik.

Trots att vattenbruket genom åren bevisat att näringen är en legitim och bärkraftig del av det åländska samhället lanserade landskapsregeringen sitt miljöhandlingsprogram hösten 2005. Programmet hotar drastiskt att reducera näringen då målsättningen är att minska belastningen av närsalter med 80 % under en period på 10 år.

¹ Ålands landskapsregerings miljöprogram - effekter för fiskodlingsnäringen

Planeringsbyrå Projektor 2005

Det är naturligt att tro att en strävan till att nå dessa mål förutsätter ett nära samarbete med näringen. Istället upplever fiskodlarföreningen att landskapsregeringen avsiktligt undvikit kontakt och diskussion, vilket eventuellt kunde ha resulterat i ett målprogram som samtliga parter kunde ha omfattat.

Kraven som formuleras i miljöhandlingsprogrammet har en i princip obetydlig inverkan på den åländska vattenmiljön, dock riskerar åtgärderna att rasera den verksamhet som fiskodlarna under lång tid byggt upp. Regnbågslaxen har under trettio år varit föremål för ett aktivt avelsarbete som resulterat i en art som är effektiv ur produktionssynvinkel samt anpassad för åländska förhållanden. Dessutom finns idag en färdig, upparbetad marknad som den finska vattenbruksnäringen inte kan mätta.

Det är uppenbart att miljökraven på alla håll skärps. Detta är bra, förutsatt att målsättningen är realistisk och inte i allt för stor grad påverkar förutsättningarna för en rationell och lönsam drift. Fiskodlarna kommer även i fortsättningen att sträva till att verksamheten drivs på ett så miljöanpassat sätt som möjligt.

Ålands fiskodlarförening hoppas att informationen kan bidra till en bättre förståelse för näringen som helhet. Det är synnerligen viktigt att miljödebatten hålls på en saklig och relevant nivå och bygger på dokumenterad fakta.

Fiskodlarföreningen ställer sig gärna till förfogande om det finns ytterligare frågor som berör verksamheten.

telefon: 018 17 834

e-post: info@fiskodlarna.aland.fi

Ålands fiskodlarförening rf