”Skrev Stalin din lärobok?” var den utannonserade rubriken och föreläsningen byggde på den doktorsavhandling som Holmén disputerade på vid Uppsala universitet i maj. Avhandlingen, som Nyan skrev om i början av maj, handlar om de bilder av USA och Sovjetunionen som läroböckerna i Norden förmedlade under kalla kriget. Arbetet sträcker sig ända fram till år 2004.

Anpassning

Holmén har sökt svar på frågan om utrikespolitiken i Finland, Sverige och Norge påverkade den syn på supermakterna som kommer fram i läroböckerna i historia, geografi och samhällskunskap i högstadiet och gymnasiet. Att en sådan påverkan finns kunde han visa. Närmast handlar det om en indirekt påverkan, att såväl läroboksförfattarna som förlagen anpassar sig efter de politiska förhållanden som råder. Och det gäller också de instanser som granskar och utvärderar läromedlen.

Det han också fann var att läroböckerna inte är så konservativa och svårföränderliga som man ofta tror. Läroböcker är tvärt om politiskt känsligt material och förändringar kan ske snabbt.

Föränderliga

Därför har de läroböcker som används i dag redan anpassat sig efter de stora förändringar som skedde i och med det gamla Sovjetunionens fall för ett femtontal år sedan. Holmén konstaterar att det ju hela tiden kommer ut nya upplagor.

I Svenskfinland är förändringen kanske något långsammare än på finskt håll eftersom resurserna är mindre, men också här förändras läroböckerna snabbt när det sker politiska förändringar, konstaterade Holmén när Nyan samtalade med honom inför gårdagens föreläsning.

Efterfrågad

Sedan Janne Holmén disputerade i våras har hans kunskaper varit efterfrågade i flera sammanhang. I veckan var han till exempel tillsammans med författaren och krigsveteranen Harry Järv med som kommentator i ett inslag i SVT24 som gällde de massgravar som upptäckts i Villmanstrand. Nyligen var han också inbjuden till Åbo som föredragshållare. Han har också recenserat en del historisk litteratur på senare tid.

I går berättade han också att han nu söker forskningsmedel och stipendier för nya forskningsprojekt, men att inget ännu är avgjort.

Stipendier

I samband med gårdagskvällens föreläsning kungjorde stiftelsens ordförande Henrik Gustafsson också årets tipendier. Stiftelsen och dess fonder fick i år in 32 ansökningar om understöd och delade sammanlagt ut drygt 68.000 euro. Nyan har tidgare publicerat namnen på stipendiemottagarna.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax