Ålands befolkning har nästan den högsta beräknade medellivslängden i Norden, och också mindre sjukvårdskonsumtion än andra områden. Befolkningen här mår alltså bättre och lever längre. Det finns förstås ingen entydig förklaring till varför, men Birger Sandell som lagt mycket tankemöda på frågan, har några förklaringar.

– Miljöfaktorer kan spela in, vi har ingen tung industri här. Åland hör också till det finlandssvenska bälte med ett rikt socialt kapital och andra positiva faktorer som skapar hälsa, till exempel föreningsliv och körsång. Givetvis gäller det inte alla, men många har nätverk och ingår i ett sammanhang.

Åldrandets psykologi

Kanske lite överraskande tror Birger Sandell också att Ålands självstyrelse kan vara en medverkande faktor till den höga medellivslängden.

– Människor som bor här har ofta nära kontakt till beslutfattarna och känner att de kan påverka makten. Relativt bra hänger man med och läser tidningarna, det gör att folk är medvetna och upplever att de själva kan vara med och påverka sin omgivning. Sånt gör att man mår bra.

• Är åldringsvården på Åland i trygga händer?

– I relativt trygga händer skulle jag säga. Vi har redan en ganska gammal befolkning, antalet gamla kommer att öka de närmsta åren, men inte dramatiskt och vi är beredda. Men jag vill påpeka att åldrandet inte bara består av att kräva service, åldrandet är en lång process där många faktorer ingår.

Birger Sandell har själv just fyllt 60 och upptäckt att alltfler i hans omgivning börjat fråga när han skall sluta jobba och gå i pension.

– Jag har inte klargjort det för mig själv än, men det verkar finnas en klar gräns vid 60 som skapar förväntningar. Det finns mycket psykologi kring åldrandet.

Han har kommit på sig själv med att vara mer tillåtande mot sig själv som äldre, schysstare helt enkelt, men han känner också att han blir betraktad på ett annat sätt än tidigare.

– För andra är jag en gubbe. Det känns lite konstigt.

Krånglig samordning

Servicen på Åland är bättre rustad här än i till exempel Helsingfors, Stockholm och Åbo och ekonomin är relativt sett god.

– Mina svärföräldrar åldrades i Åbo, och jag såg att de skulle ha haft det bättre här.

De köer som finns till till exempel Trobergshemmet, beror enligt Birger Sandell inte på resursbrist utan på samordningsproblem. På Åland finns åldringsvård på tre nivåer: hälso- och sjukvård, serviceboende och institutionsvård. På ett serviceboende bor man självständigt medan institutionsvården är totalomfattande.

– På anstalt betalar man enligt förmåga och få betalar så mycket som vården faktiskt kostar. Tjugo procent av inkomsten stannar hos patienten som fickpengar.

Landskapet har nyligen utrett hur kommunernas och landskapets service- och stödformer bättre kan koordineras, för samordningen eller flytten mellan olika vårdformer, till exempel från kommunernas hemvård till landskapets Gullåsen, har visat sig vara svår och krånglig.

Besvärlig jämförelse

Som en del i den egna processen att bli äldre, har Birger Sandell upptäckt att jämförelsen mellan honom och de som just kommit ut i arbetslivet inte alltid utfaller till hans fördel.

– De unga är entusiastiska och högpresterande. Det är enkelt att säga om allt de vill att ”det där testade vi ren för tjugo år sedan”, men jag minns ju att jag hatade de som sa det åt mig då jag var ung. Varje ålder har sina tankegångar, och måste få ha det.

Birger Sandell har frågat sig varför en arbetsgivare skulle välja honom, framom en yngre person om de sökte samma jobb.

– Visserligen har jag samlat på mig erfarenhet och mycket som kan komma arbetsgivaren till nytta, men jag ser också att jag inte längre går med på vad som helst. Yngre människor är mer anpassningsbara.

• Umgås du mer med döden som äldre?

– Jag har alltid umgåtts ganska mycket med döden. Jag har jobbat på patologen och obducerat människor, och jag har haft anhöriga som gått bort relativt tidigt. Men tanken på att döden snart kommer att beröra mig själv kommer allt närmare och jag har jämnåriga som har dött.

Ålderssegregering

Vi kommer att prata om det faktum att jag bara känner en människa som är över 75 år, Birger Sandell å sin sida känner inga tonåringar.

Vi konstaterar att olika generationer sällan kommer i kontakt med varandra på ett naturligt sätt nu förtiden. Ytterst tror Birger Sandell att ålderssegregeringen handlar om en effekt av kommersialismen, att en målgrupp isoleras och ses som aktiva konsumenter, medan en annan del av befolkningen sållas bort, och att vi i dag lever i en ungdomskultur där de äldre nästan aktivt utesluts.

– Synen uttrycker ett förakt för oss i samhället som samlat på oss erfarenheter, på sikt är det illa att skapa ålderssegreningar där de olika generationerna har liten eller ingen kontakt sinsemellan.

• Vad skall man då göra, när vården inte ser människan bakom patienten i tillräckligt hög grad och generationerna isoleras från varandra?

– Det är en svår fråga för det handlar om en allmän samhällssyn. I dag i vår kultur beundrar vi de som är vackra, rika, unga och framgångsrika, men alla är inte vackra, rika och unga och i våra krav skalar vi bort många ur samhället.

KARIN ERLANDSSON

karin.erlandsson@nyan.ax