Bertel Storsved på länsstyrelsen är den som kan och vet. Han ordnar i februari information om detta på Naturbruksskolan.

Vad det handlar om är en gårdsstödsreform, som genomfördes under fjolåret. Då fördelades stödrätterna till den odlade jorden – den areal som odlades i fjol – till dem som odlade jorden. I den mån det röjs ny areal för odling så står den utanför systemet.

Storsved säger att gårdsstödet står för ungefär en tredjedel av det stöd som betalas ut. Resten kommer främst från LFA-stödet (kompensationsbidragstöd för mark i mindre gynnade jordbruksområden) och miljöstödet.

Värdet på stödrätterna utgår från ett basbelopp, som är samma för all areal i regionen.

– Det kan också finnas en gårdsspecifik tilläggsdel, beroende på om det på gården har fötts upp tjurar, hållits mjölkkor eller odlats sockerbetor. Då har stödet per hektar höjts som kompensation för att andra stöd har sänkts.

Arrendemarken

Alla äger inte den mark de odlar. Det gör systemet litet mer komplicerat. När stödrättigheterna fördelades i fjol så fördelades de också till dem som arrenderar och odlar mark. Alltså inte till den som äger den utarrenderade marken.

– För att få lyfta stödrätt så måste du ha en odlad areal, säger Bertel Storsved.

– Frågan är hur det går när arrendet upphör. Skall markägaren då kunna göra anspråk på stödrättigheterna?

Det finns en skrivning i gårdsstödslagen, men den är så luddig så den måste jurister titta på för att tolka. Men Storsved har en uppfattning om hur det kan bli.

– Om arrendet upphör och markägaren själv börjar odla marken så kan markägaren också göra anspråk på stödrättigheterna. Men om marken arrenderas ut till någon annan så stannar rättigheterna sannolikt hos den tidigare arrendatorn.

Han/hon måste i sin tur arrendera ny mark för att utnyttja rättigheterna, eller sälja dem.

• Men vem vill odla mark utan att få gårdsstöd? Systemet är ju uppbyggt på stöd.

Helt utan stöd blir man ändå inte, konstaterar Storsved. Det finns både miljöstöd och LFA-stöd.

– Och så kan man köpa stödrätter.

Konstigt frikoppla?

Att rätten till stöd kopplas fri från marken känns till en början litet konstigt. Bertel Storsved jämför med en lägenhetsägare, som hyr ut till en småbarnsfamilj, som lyfter bostadsbidrag.

– När familjen flyttar ut, skall den då få ta med sig rätten till bostadsbidrag, eller skall den finnas kvar i lägenheten så att nästa som flyttar in också får bidraget?

Handel i mars

Det finns en gårdsstödsrätt för varje hektar odlad mark 2006. Om den odlade marken minskar, som i Sverige, så finns det ett överskott av stödrätter och priset sjunker. Om det röjs ny mark så finns det för få stödrätter och priset stiger.

Det blir alltså en handel där tillgång och efterfrågan sätter priset. Dessutom måste en odlare fråga sig hur många års stöd han är villig att betala för, ett år, några år eller kanske tio år.

Man kan som sagt också ärva stödrätterna eller ge bort dem, om man vill. Möjligheten att köpa och sälja stödrätter kommer i mars. Men det har redan en tid varit möjligt att vid markköp avtala att stödrätterna ingår och överförs när det blir möjligt. Alltså i mars.

– Men en markägare kan också sälja marken och behålla stödrätterna eller sälja marken till en och stödrätterna till en annan. Däremot kan man inte arrendera ut enbart stödrätter.

Viktiga datum

Den som har arrenderat ut mark före den 1 augusti 2005 kan, som det sades tidigare, i vissa fall få överta stödrätterna när arrendet löper ut. Men då måste man först ansöka om stödrätter ur nationella reserven. Får man nej där så kan man göra anspråk på arrendatorns stödrätter förutsatt att man vill odla jorden själv. Ansökan till nationella reserven måste vara inne senast den sista februari. Så tiden är knapp.

Datumet 1 augusti 2005 är också viktigt. Arrendeavtal som har ingåtts senare än så skall i avtalet ha inskrivet hur man gör med stödrätterna.

Storsved säger att det enklaste för alla är om det finns frivilliga avtal. Då gäller de och man slipper andra, mer komplicerade förfaranden.

Ytterligare detaljer

Det finns en hel rad bestämmelser om hur allt detta skall gå till. Men en sak som Bertel Storsved ytterligare vill påpeka är tilläggsdelen, den som man får om gården har haft tjurar, mjölkkor eller har odlat sockerbetor.

– Om till exempel en mjölkgård har haft åkrar arrenderade 2006 så har en del av kompensationen för sänkt pris på mjölk lagts som tillägg till gårdsstödet. Om arrendet upphör och markägaren får ta över stödrätterna så måste han till den tidigare arrendatorn betala värdet av tilläggsdelarna för den tid de betalas ut; för tjurar och mjölk till 2015 och för sockerbetor till 2018.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax