|
Det var många nyfikna som i går besökte Ålands försöksstation i Jomala för att dels titta, dels smaka på de olika potatissorter som stationen provodlade förra sommaren. – Det är ju alltid intressant att se vad det finns för nyheter, säger en av besökarna, ekologiska odlaren Stig Mattsson från Överby i Eckerö som själv odlar Asterix och Satina. – Potatis som konsumenterna gillar är naturligtvis det viktigaste då man väljer sort men det är också viktigt att sorten så mycket som möjligt kan stå emot bladmögelangrepp, förklarar Mattsson. Alla nyanser – Våra största målgrupper är naturligtvis yrkesodlarna och också skolköken, både producenter och konsumenter är viktiga, förklarar Titti Mattsson, ekologisk fältmästare på försöksstationen, då hon förevisar potatisbordet för Nya Åland. – Speciellt roligt var det att Hotell- och restaurangskolans elever kom ut hit för att lära sig om de olika sorterna! På potatisbordet finns sammanlagt 13 olika sorter framdukade. Där finns potatis med röda skal och med fläckiga skal och potatis med ett kött i alla nyanser från rödaktigt till nästan helvitt. God i sallad – Det är ju inte bara smaken utan också utseendet som är viktigt, säger försöksstationens föreståndare Ulla Boman och erkänner omgående att hon personligen inte är speciellt förtjust i potatis som har vitt kött. – Se hur mycket godare en gul potatis ser ut, säger hon och pekar på en tallrik med avlånga guldgula knölar. Just den potatisen, en tidig mandelpotatis som heter Linzer delikatesse, är en av de två sorter som Ulla Boman och Titti Karlsson båda direkt lyfter fram då de blir ombedda att peka ut sina egna favoriter. – Linzer delikatesse är speciellt god i sallader, säger Ulla Boman. Tre år Den andra sorten som uppmärksammas heter Terragold. Den härstammar från Holland och är rund och gul. – Det här är en ypperlig allround-potatis, säger Titti Mattsson. Terragold är redan en ”äldre” bekant på försöksstationen, helt nya för i år är utöver Linzer delikatesse också Fakse, Folva, Hanna, Raja och Roko. – Vi odlar varje sort i tre år, sedan byter vi, förklarar Ulla Boman. Aldrig fullärd Först efter en period på tre år kan man eventuellt säga något om en potatissorts motståndskraftighet mot bladmögel och brunröta men till och med då kan det vara en knepig analys. – I fjol var det av någon anledning till exempel inte så mycket bladmögel på någon potatis alls. Man blir överhuvudtaget aldrig fullärd, det är så många olika faktorer som påverkar potatisen. Vädret, marken, jordarterna… Försöksodlingen av potatissorterna är hundraprocentigt ekologisk, knölarna har odlats utan konstgödsel och de har inte besprutats. Alla sattes, kupades, vattnades och skördades samtidigt. Avkastningen, kvaliteten och odlingserfarenheterna för varje enskild sort finns redovisade på försöksstationen. TITTE TÖRNROTH-SARKKINEN titte.tornroth@nyan.ax Foto: JONAS EDSVIK jonas.edsvik@nyan.ax
|