Under rubriken ”Med platt skatt ökar välfärden” beskriver Anthonio Salminen (fs) euforiskt Ålands väg till ”Plattskatteparadiset”. Salminen, tror att det svala intresset för platt skatt på Åland beror på att man ”inte riktigt förstått vad platt skatt egentligen innebär” (Nya Åland 8 mars 2007).

Det är möjligt att jag inte har förstått, men jag anser att slutsatserna i artikeln inte är logiska och att resonemanget saknar verklighetsförankring.

För det första innebär platt skatt på Åland att landskapet skall överta beskattningsbehörigheten och andra områden som behövs för att ha kontroll över skatter och inkomster, till exempel pensioner, socialskydd, sjukförsäkring, och bostadsbidrag. En sådan omfattande överföring är inte realistisk om inte Åland blir en självständig stat.

För det andra leder inte en övergång från progressiv till platt skatt i sig till ökad välfärd.

Av ovanstående figur framgår att medelinkomsttagarna för höjd skatt och de rikaste sänkt skatt. Ett grundavdrag med plattskatt på 8 000 euro som Salminen nämner gör att de som tjänar lite för behålla det.

Teoretiskt kan den sänkta marginalskatten med plattskatt motivera till mer arbete, studier etc. Tendensen i Finland och Sverige är att successivt sänka marginalskatten och därmed ta tillvara de positiva element som finns i ett system med platt skatt.

För det tredje är den förslagna plattskattesatsen på 30 procent för hög. I Finland och Sverige diskuteras platt skatt med ett grundavdrag på ca 12 000 euro och en skattesats på 25-28 procent. En sådan konkurrens skulle dränera Åland på arbetskraft och företagande.

För det fjärde skulle, ä andra sidan, 30 procent i skattesats inte generera de inkomster som klumpsumman, skattegottgörelsen och övriga skatteinkomster på Åland omfattar idag. Det skulle fattas minst 20 miljoner euro i landskapets offentliga räkenskaper i förhållande till dagens inkomster.

Om Åland skulle överta beskattningen i sin helhet skulle landskapet ta över kostnaderna för rikets verksamhet på Åland och för Åland i riket med krav på ytterligare 40-50 miljoner i skatteinkomster.

Som framgår av den översta kurvan i diagrammet skulle till och med de rikaste på Åland få högre skatter.

Plattskatt kan vara ett bra alternativ i länder som övergår från socialism till marknadsekonomi. Den övergången leder i sig till en stark utveckling av produktiviteten och effektiviteten i näringslivet och till tillväxt i ekonomin. Med ökad tillväxt skapas ett politiskt handlingsutrymme som behövs för att utveckla bristerna i välfärden.

Det finns en parlamentarisk kommitté som utreder den åländska beskattningen.

För oss som inte förstår Frisinnad samverkans lyckokalkyler vore det tacksamt om kommittén reder ut begreppen.

Olof Erland