Efterfrågan på bostäder, kontors- och affärslokaler är stenhård i Gamla stan. Men ibland erbjuds stora utrymmen, nu till exempel i Axel Oxenstiernas palats, Storkyrkobrinken 2.

Den stiliga fasaden är snillrikt byggd så att det inte ska synas att den på grund av tomtgränsens riktning står aningen snett när man ser den från gatan utanför Storkyrkans port.

Fem våningar i 1600-talsfastigheten, visserligen inte så rymliga, är väl rensade av Statens fastighetsverk, med stadiga golvplankor och två paradvåningar med imponerande takhöjd. Men enligt Fastighetsverkets Lena Myrelid-Knöös bör hyresgästen vara redo att ta i bruk hela huset och själv anpassa lokalerna för sina ändamål. Det är tveksamt om det går att klämma in en hiss där. Å andra sidan är trapphallen väl bevarat 1600-tal, i den stil som kallas romersk manierism, i huvudsak designad av Jean de la Vallée (1624-96).

Kunglig arkitekt var den franskbördige de la Vallé från 1651, då han med en triumfbåge till drottning Kristinas kröning i Stockholms gatubild introducerat en stadsvision av romersk antik och barock.

Oxenstiernska palatset har betecknats som ”romerskt och livfullt klassiskt”, först i Stockholm i den stil som kallas romersk manierism.

Greven, riksrådet och senare rikskanslern i 32 år Axel Oxenstierna fick aldrig se sitt palats färdigt. Han dog 1854, året efter byggstarten. Tur var kanske det, för det blev till slut bara en liten del av det palatskomplex som ursprungligen planerades kring det gamla slottet Tre Kronor, och som krymptes vartefter. När sonen, greve Erik Oxenstierna, som också blev rikskansler, dog två år senare stannade hela bygget för lång tid.

En av orsakerna till att riksrådet står staty utanför Riddarhuset i närheten. kan vara att dess tomt ursprungligen köptes för att rymma Oxenstiernas familjeresidens, som alltså senare skulle flyttas till kungliga slottets omedelbara närhet. Då såg riksrådet till att Riddarhuset kunde byggas där det nu står, med det karakteristiska svängda säteritaket, ritat av Jean de la Vallée.

Två världsrekord kan noteras när man rör sig i Axel Oxenstiernas palats, vilket inte förunnas vem som helst, påpekade pensionerade hovrättsrådet Sture Holmbergh, ordförande i Hembygdsföreningen Gamla stan och fastighetsägare vid Stortorget.

Vid föreningens exkursion i huset framgick att palatset åren 1668-80 blev säte för Riksens ständers bank. Sedan länge heter den Sveriges riksbank, som anses vara världens äldsta ännu existerande bank. Upprinnelsen var att ståndsriksdagen övertog privata Stockholms Banco, som kollapsat - kanske därför att den var världens första bank som gav ut egna sedlar. Sverige behövde en fungerande bank och riksdagen fortsatte att driva den, främst för att hålla banken utanför kungens indragningsmakt.

Sture Holmbergh, som arbetat vid Svea hovrätt i Wrangelska palatset på Riddarholmen, inrättad år 1614, noterade att Oxenstiernska palatsets trapphall har en stilig röd matta. En sådan finess har hovrätten aldrig haft råd med. Vilken instans har då haft råd med detta, frågade han underfundigt? Jo, visade det sig, riksdagens revisorer, som senast huserade i palatset!

I palatset har en tid också producerats världens sannolikt äldsta alltjämt utkommande periodiska publikation, den officiella svenska statstidningen, Post- och Inrikes Tidningar.

Den började 1645 som Ordinari Post Tijdender och fortsatte med kortare uppehåll och under olika namn. Svenska akademien fick från 1791 statligt privilegium att tillgodogöra sig inkomsterna från Stockholms Post-Tidningar och Inrikes Tidningar, som sammanslogs.

Enligt beslut av akademigrundaren Gustav III hade ingen kungörelse laglig verkan förrän den publicerats i Post- och Inrikes Tidningar.

Oxenstiernska palatset är statligt byggnadsminne sedan 1935, värderat som ett av den svenska byggnadskonstens mest betydande och välbevarade verk, särskilt vad gäller gatufasaderna - väl värda att beskådas närmare.