I dagarna två gästar Kerstin Lundström från Sverige Mariehamn och föreläser för personal på socialkansliet. I 34 år har hon arbetat och forskat i demens och reser numera runt i hela världen för att öka kunskapen om sjukdomen. Hon betraktas som ”världskändis” på området.

Det är andra gången hon är på Åland, men det var länge sedan sist. En naturlig kontaktlänk finns. Kerstin Lundströms moster och morbror heter Dagny och Hugo Westermark och bor i Mariehamn.

35-åring drabbad

Demens är vanligt, börjar hon med att slå fast när Nya Åland får en extra tiominuters föreläsning.

– Varje dag får 60 personer i Sverige diagnosen demens. Alla är inte gamla. Nyligen hittades en 35-åring som hade alzheimer. Det finns i dag många som har fått utbrändhetssyndrom som i själva verket är drabbade av demens.

I dag skickas 62-åringar på datakurser. För bara några år sedan tillbaka fick moget folk ta det lugnare, konstaterar hon. Det är efter långvarig negativ stress som minnet börjat svika. Det finns vetenskapliga bevis för detta i dag.

– Men det som vi tillsammans kallar demens är faktiskt så mycket som ett 70-tal olika sjukdomar. Läkarna brukar välja mellan 15 eller 16 olika diagnoser. Facit får man först vid obduktionen.

Missar möten

De första tecknen ska man vara observant på. De handlar alltid om förändringar. När man inte längre minns namn och företeelser kan detta vara ett tecken, men också om man börjar missa möten och tider eller om man plötsligt har svårt att hitta bekanta platser.

– En beteendeförändring kan också vara ett tecken. Om en person plösligt börjar köra bil i 140 km i timmen eller börjar använda grova ord, kan det vara ett tecken på att något är fel. Då ska man genast söka läkare. Inte vänta för länge.

Kerstin Lundström pratar hela tiden om ”oss” och ”vi”. Nej, hon har inte själv sjukdomen.

– Men det handlar om oss, därför uttrycker jag mig på det här sättet.

Korsord bra

Många drabbas och ännu fler blir de anhöriga. Det finns i dag 2.000 tonåringar i Sverige som har dementa föräldrar.

Stress, men också ärftliga faktorer, bidrar till demens. Att hålla koll på BMI, motionen och konditionen är viktigt. Och visst är det klassiska tipsen med hjärngympa bra.

– Det ska vara korsord eller bridge och sedan stavgång.

Mobilskal

Kerstin Lundström hade med sig ett mobilskal där fyra bilder på närstående kan fungera som ringknappar.

Hon visar också en alarmklocka, en finsk uppfinning, med en platta på baksidan som känner av rörelser. Alltså alarmerar den – dessutom på flera förprogrammerade språk – om en personen inte alls rör sig under en viss tid.

– Den är fenomenal, tycker hon. Många i Sverige har ingen användning för sitt trygghetslarm då det bara larmar på svenska.

Mer finns att läsa på www.octopus.se.

KIKI ALBERIUS-FORSMAN

kiki@nyan.ax

Foto: ERKKI SANTAMALA

erkki.santamala@nyan.ax