Om man, som jag, bestämmer sig för att anlägga många och stora nya rabatter i sin trädgård vågar jag påstå att projektet inte fungerar utan att man planterar marktäckare.

Marktäckarnas främsta egenskap är nämligen den att de täcker jorden och därför minskar chansen för att fröogräs skall gro. De förhindrar också att jordskorpan torkar lika lätt som om den skulle vara bar.

Med marktäckare kan man, med andra ord, göra en trädgård mer lättskött - mina etablerade rabatter kräver i dag ytterst lite ogräsrensning just tack vare de marktäckande vännerna.

Utsökt vackra

Dessutom är många av de växter som hör till den här kategorin utsökt vackra.

Det finns marktäckare med tilltalande blommor men det finns, framför allt, marktäckare med de mest varierande bladverk. Färgskalan täcker allt från blankaste grönt till rött och silver och många har brokiga blad vilket gör att man också kan skapa effektfulla kombinationer genom att plantera olika marktäckare bredvid varandra.

Jag har absolut inte alla arter ännu men jag har många och jag samlar vidareߪ Jag tänkte därför skriva lite om mina erfarenheter av några olika marktäckare i inte bara en utan i två artiklar.

Fin och grön

I dag handlar det om några favoriter i skuggiga lägen, nästa vecka skriver jag om dem som, hos mig, trivs i solgasset. Jag begränsar mig dessutom till de lägre arterna av marktäckare som kan kombineras med andra högre växter.

Den synnerligen vanliga lilla vintergrönan (Vinca minor) är en av favoriterna. Den är lika fin och grön hela året och tycks trivas i alla lägen. Med sitt blanka mörka bladverk blir den en fin bakgrund till många andra växter och att den har ljuva blå eller vita blommor är inte heller något minus.

Vintergröna är trög i starten men när den har rotat sig ordentligt täcker den beredvilligt in stora ytor. Blir det för mycket av det goda är det lätt att riva bort rankor.

Fryser ner

Jag har dessutom två olika variegerade, det vill säga brokbladiga, varianter av vintergröna som jag är mycket förtjust i. Den ena går i gult och den andra har vita inslag i bladverket.

Den stora vintergrönan (Vinca major) är också en trevlig växt men hos mig fryser delar av den ner varje vinter och området är därför kalt den här tiden på året. Den stora varianten finns för övrigt också som variegerad.

En annan vintergrön höjdare är hasselörten ( Asarum europaeum). Också den har blanka mörkgröna blad men i motsats till vintergrönans är de stora och runda. Blomningen är däremot oansenlig.

Också hasselörten är trög i starten.

Lika fräsch

Till min stora glädje hittade jag en variegerad variant av hasselörten i samband med en resa till USA. Den släpades naturligtvis hem men har fört en tynande tillvaro och just nu syns den inte alls. Kanske våra handelsträdgårdar kunde försöka få in den?

Den vintergröna waldsteinian (Waldsteinia ternata) blev snabbt en höjdare eftersom den på bara en säsong effektivt täckte in sitt revir.

Den kan eventuellt bli lite väl effektiv med tiden men efter tre års erfarenhet har den ännu inte blivit något problem hos mig.

Waldsteinian har mörka flikiga blad och gula blommor och då snötäcket smälter på våren är den nästan lika fräsch som den var före snön föll.

Hisnande fart

Myskmadra, (Galium odoratum), är en annan marktäckare jag absolut inte vill vara utan. För tre år sedan planterade jag tre små plantor under en besvärlig sälgbuske, idag täcker myskmadran hela området och jag behöver inte längre krypa mig halvt fördärvad för att få bort ogräset runt buskens alla stammar.

Myskmadran grönskar tidigt – den tittar fram hos mig nu – och den blommar på försommaren med förtjusande små vita blommor. Den sticker i väg med en hisnande fart men den kväver inte andra växter.

Den doftar lätt av mysk.

Förtjusande blomning

Det sägs också att myskmadran kan tränga bort kirskål men det påståendet kan jag inte kommentera eftersom jag är så lyckligt lottad att jag inte har det förhatliga ogräset.

Dvärghäxörten (Circaea alpina) kan vara svår att hitta i handelsträdgårdarna men stöter ni på den tycker jag att ni inte skall tveka att köpa den. Den lilla häxörten har en fräsch grön färg och ett underbart skirt blomsterflor i vitt. Den är en utmärkt marktäckare i woodlandet mellan och under träd och buskar.

De två arterna av spetsmössa (Tiarella cordifolia och Tiarella wherryi) bjuder också på en förtjusande blomning. Den förstnämnda har vita blommor och den andra ljust rosa. Cordifolian är mer effektiv som marktäckare eftersom den breder ut sig genom långa rankor, av wherryi behöver man fler plantor från början.

Och så, till sist men inte minst, alla plister, det vill säga alla Lamiumarter och också gulplistret, Lamiastrum galeobdolon …

Fördelarna överväger

Plistren är inte utpräglade skuggväxter, jag har dem i alla lägen och de trivs överallt. Alltså också i helskugga.

Den här varma och snöfattiga vintern har de hört till mina käraste vänner eftersom de har varit fräscha och vackra hela tiden.

En del av plistren har visserligen en period på då de ser risiga ut och vinner på att klippas ner lite men det är ett kärt jobb eftersom fördelarna med växten definitivt överväger.

Speciell bladteckning

Det finns plister med blommor i alla rosa nyanser, med vita och gula blommor och det finns en enorm variation på bladteckningen. De flesta har inslag av vitt eller silver vilket gör att de lyser upp bland mörka plantor.

Någon art har prickiga blad, andra bara en ljus strimma. Plistren är, på grund av sina kvaliteter, omåttligt populära utomlands och det förädlas hela tiden nya sorter med speciell bladteckning eller blomfärg.

Ytterligare en fördel med den här arten är att man bara behöver knipsa av en stjälk med lite rottrådar och stoppa ner den på ett nytt ställe så växer den glatt vidare där, det är alltså en synnerligen billig växt i längden.