Enligt renhållningslagen för landskapet Åland är även rederierna ansvariga för sina förpackningar och bör således ta del av producentansvaret. Är det månntro någon som har påpekat detta för dem att fartyg med hemort Mariehamn är likställda med producenter? Varför tar inte rederierna i så fall sitt ansvar? Vad säger Viking Line, Birka Line, Rederiaktiebolaget Eckerö och Tallink-Silja? I praktiken är det väl styrelserna i dessa bolag som bär det yttersta ansvaret? Styrelseordförandena Ben Lundqvist, Daniel Widman och Jukka Suominen, hur tänker ni uppfylla Ert producentansvar gentemot landskapet Åland? Kommersrådet Anders Wiklöf genom Wiklöf Holding torde vara en ganska stor aktör både inom förpackningar och elprodukter. Tar han sitt ansvar, eller har Östersjön större prioritet än producentansvaret/ avfallshanteringen hemma på Åland? Informationsbrist kan man väl utgå från att det inte handlar om i och med att det inom sfären bör finnas sakkännedom om praktisk sophantering och lagstiftning? Andra stora aktörerna torde vara Chips, Kesko-butikerna, Sparhallen, Kalmers för att nu nämna några. När tänker de börja agera i saken? Anser de sig vara i sådan position att de inte behöver bry sig om lagar och paragrafer? Chips är ju nuförtiden ett norskt bolag, betyder det i praktiken att man inte har några skyldigheter till landskapet Åland och EU? Ålands Renhållning Ab:s roll i helheten? Sett från sidan verkar det onekligen som om de inte riktigt alla gånger har klart för sig sin egen roll i helheten. Vd:n verkar tro ibland att han representerar en myndighet fast han representerar ett privatägt aktiebolag som bör utföra uppdrag på entreprenad. Har de fått i uppdrag att utföra något som inte allmänheten känner till? I sanningens namn bör vi dock ha klart för oss att ifall inte Ålands renhållning skulle ha skött sin del så skulle totalt kaos råda även i den praktiska hanteringen inte bara administrationskaos som hos kommunalförbundet för Ålands Miljöservice (MISE). Den stora frågan blir dock den att är det alla gånger rätt betalare till deras fakturor? Deras omsättning för år 2006 var 4 miljoner € så det handlar inte om några småpengar direkt, och deras ökningstakt är 20 procent/år. Vad är det som ligger bakom deras ökning som nu har varat i 2 år? Är det ett sammanträffande att tidpunkten för deras ökning är lika med tillsättandet av MISE? De har ju även gått ut i massmedia och deklarerat att de har löst producentansvaret, vad är det ni har löst? Ålands lagting torde väl vara rätt adress för det är lagtingsledamöterna som bär det yttersta ansvaret för renhållningslagen? Hur har ni tänkt att denna lag skall fungera i verkligheten? Är ni medvetna om vilket enormt ansvar lagen lägger på de åländska producenterna inte bara praktiskt utan även ekonomiskt? Vad månntro EU säger om att inte landskapet Åland har fått producentansvaret att fungera till dags dato? Lagen trädde ikraft 13 augusti 2005 på fastlandet och Åland torde ha fått ett års dispens i ärendet. Men nu har det snart gått 2 år och det fungerar fortfarande ej? Apropå de 500.000 € som landskapet gav till MISE - för vilket ändamål var det? Producentansvaret i dag är uppbyggt på nationell nivå inom EU men målsättningen torde nog vara att de till slut harmoniseras till en enhetlig organisation inom gemenskapen. Nationella organisationer ger styrka, stabilitet och likviditet för att kunna leva upp till det pålagda producentansvaret genom stordrift. På Åland skall vi nu bygga upp liknande organisationer för ca 27.000 människor och det redan säger att det kommer att bli oerhört dyrt att förverkliga i och med att vi inte kommer att kunna ta del av de nationella systemens fördelar. Här ligger nu en uppenbar risk för att de åländska konsumentpriserna blir så höga att ingen köper något på Åland utan det handlas i Sverige och på fastlandet istället. Avfallet skall dock tas om hand av det åländska producentansvaret och då blir ju frågan att hur skall det finansieras? Redan i dag faller till exempel postorderförsäljningen mellan stolarna och den är ju inte helt obetydlig i omfång. I cirka två år har det t ex sålts elektroniska produkter på Åland utan åländsk återvinningsavgift och det betyder att det finns 0 cent i kistan för kommande åtaganden om elektronikskrot. Enligt min uppfattning så bör man väl följa en lag om en sådan finns. Ifall lagen är omöjlig att följa i praktiken bör väl lagen ändras så att den fungerar. 86,9 procent av hushållen har råd och 13,1 har ej råd att betala och därför behöver man inte följa någon lag, är det rätt tolkning av situationen? Är det så här Åland vill behandla sina medborgare - både rika, fattiga, gamla invånare och nyinflyttade? Krister A. Martell Producenter enligt lagen: Med producent avses den som tillverkar eller yrkesmässigt importerar produkter eller som yrkesmässigt för in och förmedlar en produkt i landskapet. Med producent avses även rederier när de i sin näringsverksamhet möjliggör införsel av varor och förpackningar från fartyg, som i fartygsregistret antecknats ha hemort i landskapet.
|