Kyssen är avgörande. Kysser hon en på ”det där speciella sättet” skall man dra sig undan. Då har hon blivit kär, och ”man vill ju inte ha sin älskarinna hängande efter sig resten av livet.” Det lär vivören, spelad av Oskar Thunberg, publiken i den första enaktaren, den som har namnet Rovdjuret.

Regnet rör ingen

Det har blivit tradition att Kullehusteatern gästar Eckerö post-och tullhus under sin turné i svenska skärgården. De väljer alltid bra texter för sina pjäser, skrivna av till exempel Strindberg eller som i år Tjechov och de föredrar att spela föreställningen utomhus. Det förstår man mycket väl, när maken, spelad av Jens Ohlin, och hustrun, spelad av Linda Kulle, spatserar fram längs kullerstenarna i inledningsscenen, allt medan solen lyser genom parasollet.

Det blir lite si som så med vädret under resten av föreställningen. Prasslet av regnrockar och droppet på parasollen blir en ljudmatta för replikerna, men ingen låter sig nedslås. Publiken är tapper och stämningen blir bara bättre av blötan.

Pedagogiskt

Så skall hustrun i Rovdjuret bli förförd, allt medan publiken skall få lära sig hur en sann kurtisör beter sig. Det är en pedagogisk föreställning, och mycket underhållande. Vi vår lära oss att a)ha tålamod, b) bearbeta på avstånd och c) bli den hennes mamma varnat henne för.

Maken är givetvis naiv och hustrun är smickrad, allt medan kurtisören ler sitt vargleende. Till Kullehusteaterns absoluta styrka hör, förutom pjäsvalet och bearbetningen av texten, det jämna skådespelet. Ingen gör någon besviken, alla matchar varandra. Föreställningen spelas avslappnat. Det finns en stor dos spontanitet och trygghet i rollprestationerna som får också publiken att slappna av.

Rollerna skiftar

Den andra pjäsen heter Den försvarslöse. Linda Kulle spelar i princip samma roll här, en pratglad, fåfäng men intelligent kvinna. Anne Kulle har kommit in i föreställningen i rollen som en inte alls försvarslös kvinna, hon ser mycket målmedvetet till att få vad hon är ute efter.

Männen har helt och hållet skiftat karaktärer. Jens Ohlin är bankdirektör med en ”portvinstå” som mycket lätt gör mycket ont, och Oskar Thunberg spelar hans kamrer som är förälskad i dottern.

Oskar Thunberg måste alldeles särskilt lyftas fram. Han är strålande. I första pjäsen är han iskall och kontrollerad, i andra pjäsen är han förälskad, förvirrad och ganska tafatt. I båda rollerna är han lika underhållande och fram för allt trovärdig.

Missa inte

Det är närmast en välgärning för kulturuttorkade semesterfirare att Kullehusteatern turnerar land och rike runt med högkvalitativa pjäser och skådespelare.

Utan att vakna ur semesterdvalan och tvingas använda alltför många hjärnceller kan man tack vare Kullehusteatern bli underhållen på ett intelligent sätt.

Tjechov är helt enkelt en stor lustigkurre, och missa inte hans pjäser i Kullehusteaterns uppsättning. Sista chansen är ikväll.

karin.erlandsson@nyan.ax