I förmiddagssolen utanför Jomala kyrka har ett lustigt sällskap Ålandsgäster samlats. De är närmare 40 till antalet. De flesta i tajta cykelbyxor. Alla färdas de i vad som ser ut att olika former av muterade cyklar – liggcyklar, trikes, elassisterad cyklar och velomobiler, lär jag mig så småningom att de kallas.

Det är Ecotrip som ordnas för tionde gången, första gången på Åland. I torsdags startade man från S:t Karins utanför Åbo. Under helgen trampade man runt på Åland.

Olli Kuusisto står och ropar upp namn för att kontrollera att alla är på plats. De flesta namnen klingar finskt, men det finns också representanter från Ryssland, Lettland och Norge i sällskapet.

– Vi gör det här mest för nöjes skull, men det finns också ett budskap, säger han.

Budskapet är att visa att det går att ta sig fram längs vägarna utan att tära på miljön. Ett tema som i dag är mera aktuellt än någonsin.

Jobbcykel

Harald Zahl från Oslo ger oss en demonstration av sin elassisterade trike, trehjuling.

– Här framme har jag två blybatterier på tolv volt som driver motorn. Jag kan antingen programmera den så att jag kör med en jämn hastighet på till exempel 30 kilometer i timmen, eller så att den bara hjälper till i uppförsbackarna.

Hemma i Norge använder han den för att ta sig till och från jobbet.

– Det är praktiskt med motorn. Man slipper duscha efteråt.

Bilcykel

Den kanske mest spektakulära farkosten i sällskapet är Heikki Matilainens velomobil. En velomobil är ett mellanting mellan en cykel och en bil. Den blev populär i Sverige under efterkrigstiden när det rådde brist på bensin.

Men när folk fick råd att köpa vanliga bilar föll velomobilen i glömska. På åttiotalet upplevde den något av en pånyttfödelse. Nya modeller med elektroniska drivsystem utvecklades.

Det har gjorts några försök att massproducera velomobilen, men den har aldrig slagit igenom i större skala. Enligt Heikki Matilainen finns det i dag bara fyra velomobiler i Finland. I bland annat Holland lär de däremot vara betydligt populärare.

Mindre motstånd

Det som gör velomobilen, och liggcyklarna, så smidiga är aerodynamiken. Genom att cykla i en halvliggande ställning kan man avsevärt minska luftmotståndet, som när man kommer över 15 km/h står för den största bromsande effekten.

Det går att komma upp i hastigheter på över 80 kilometer i timmen, men i praktiken färdas man bara något snabbare än med en vanlig cykel.

Velomobilens stora nackdel är priset. Heikki Matilainen har betalat 5.000 euro för sin. Också de genomsnittliga liggcyklarna är relativt dyra. Men om man är kreativ är det inte omöjligt att svetsa ihop egna konstruktioner. Jari Montonen från Tammerfors visar till exempel hur han för bara 40 euro installerat en liten kinesisk elmotor på sin liggcykel.

– Vill ni inte pröva på att cykla lite? frågar en av deltagarna precis när vi börjar göra oss redo att åka vidare.

– Du bromsar med handbromsarna och växlar som på en vanlig cykel.

Lekande lätt rullar den trehjulade liggcykeln iväg. Full komfort med huvudstöd och allt.

Jag gör en försiktig runda runt parkeringen. Som att cykla, fast lättare, roligare och framför allt mycket bekvämare.

JENS FINNÄS

jens.finnäs@nyan.ax

Foto: JONAS EDSVIK