Svar:

Bantning smittar, står det i Damernas värld nr 9 2007. Jag läste reportaget med stort intresse och har läst liknande alarmreportage tidigare. Det pratas om femåriga flickor som har utvecklat grava ätstörningar för att de tar modell av sina systrar eller ännu värre, av sina mödrar. De spyr upp vad de äter.

Vidare står det att läsa att fyra av tio svenska kvinnor regelbundet följer olika dieter medan deras döttrar tittar på.

Problem

Med det här menar jag inte att skylla felet på ”Orolig mamma” för att hennes dotter tycker att hon är för tjock. Nej det här är ett fenomen som samhället och en snedvriden kultur skapat och som håller på att bli ett allvarligt problem. Tidningar, mode, tv, filmer, internet, kompisar med mera sätter en press på redan små flickor, och pojkar, på hur de skall se ut. Man skall vara vacker och SMAL!

Först behöver du kolla upp om din dotter menar allvar eller om det bara är ett sätt att be om uppmärksamhet. 9-åringar är i en väldigt känslig ålder då de börjar fundera över sig själva, liv och död, sina föräldrar och sin existens. Samtidigt är en nioåring ett ganska litet barn. Ord som ”Ingen tycker om mej”, ”Jag är ju så dålig” och ”Aldrig får jag”,

är vanliga. Har man småsyskon kan det vara extra känsligt eftersom man som 9-åring faktiskt förväntas kunna en hel del som kanske ett småsyskon inte behöver kunna ännu.

Prata med henne och försök luska reda på var hon får det ifrån, att hon är tjock. Vem säger så åt henne?

Jag har själv hört vuxna säga till sina barn att de blir tjocka om de äter en kaka eller två. Jag tycker att man kan förbjuda på andra sätt än att ta till utseendet. Så som hälsa eller vett och etikett regler. Du kan förklara för henne att man blir tjock om man äter mycket chips, godis och läsk. Samtidigt behöver du berätta hur man skall äta för att växa och må bra och att hennes kropp ännu växer i nio år till. Ta en bild på kostcirkeln och visa. Sitter hon inne mycket framför tv eller dator? Berätta att man behöver röra på sig för att må bra. Helheten är viktig.

Vuxna bantar

Man behöver kanske se sig om i sitt eget bo. Handen på hjärtat.

Håller mor på och bantar i ett? Försöker hon få hela familjen med sig i en diet som lämpar sig bäst för fotomodeller? Får far ständigt höra att han har fått ölmage och borde banta? Står mor och speglar sig och visar hon öppet sitt missnöje över sin kropp, utan att tänka på att ”små grytor också har öron”? Problemet uppstår när ”grytorna” också tycker att de har för stor rumpa. Fast rumpan inte vuxit klart på många år ännu.

Påverkan

Barn och tonåringar kan inte hantera all felaktig information som öses över dem. Redan små barn ser bilder i tidningar om bantning och plastikkirurgi, men de fattar noll!

Jag har lyckligtvis sluppit bantningshysteri här hemma men visst diskuterar vi. Jag själv bantade till lust och leda efter att ha gått upp 7 kilo på två månader, när jag som 16-åring jobbade på Café Iwa. Jag slutade banta efter mitt första barn.

Jag vet att det förekommer mycket kroppsfixering bland tonåringar, av diskussionerna här hemma att döma. Vår 11-åring är mycket medveten om hur man ”skall vara” och läser Frida-tidningen som sin bibel. (Jag vet inte om det är bra eller dåligt.)

Jag tycker att det är viktigt att visa sina barn och andras att de är bra som de är. Det är mycket viktigt att tänka över spädbarns matvanor då de börjar äta fast föda, att man lägger grunden för goda matvanor. Då blir det inga stora problem längre fram.

Fatalt är att det i undervisningen dragits in på praktiska ämnen så som gymnastik och hemkunskap. Många är de unga människor i dag som saknar grundkondition och baskunskaper i matlagning. Jag hoppas att trenden svänger.

Det här kan jag skriva en hel tidning om så jag slutar nu och önskar att ”Orolig mamma” fått lite tips.

Tina