Grundtanken är att aktien symboliserar en del av bolagets förmögenhet. Att äga en aktie är alltså det samma som att äga en andel av bolagets egendom. Äganderätt till aktier fås genom en överlåtelse från en tidigare ägare, eller genom att bolaget ger ut nya aktier som erbjuds till teckning (aktieemission). Som aktieägare kan du utöva ägarrättigheter genast då äganderätten har registrerats i bolagets aktiebok. Ägarrättigheterna är främst att lyfta vinst och rätten att utöva dina aktiers rösträtt på bolagsstämman. Som aktieägare har du också normalt sett en företrädesrätt att teckna nya aktier i bolaget om bolaget beslutar att ge ut nya aktier. Du kan samäga en aktie med någon, men du kan principiellt sett inte splittra upp en akties rättigheter med någon annan. Det vill säga bolaget kan inte dela på rättigheterna som en aktie medför. En utgångspunkt för ett aktiebolag är att alla aktier medför lika rätt i bolaget. Trots det kan man i bolagsordningen föreskriva om olika rätt för aktierna. Aktierna kan i bolagsordningen ges olika röststyrka och olika rätt till bolagets vinst. Innehar du till exempel så kallade preferensaktier medför dessa företrädesrätt för dig att lyfta vinst från dessa aktier framom ägare av så kallade stamaktier. Aktier skall kunna överlåtas fritt. Överlåtbarheten gör det attraktivt för dig att investera i aktier och är även viktigt för företag som behöver finansiering. Din möjlighet att överlåta aktier kan dock vara begränsad. Om du har köpt dina aktier av en tidigare aktieägare och det finns en inlösenklausul i bolagsordningen, betyder det att den som har lösningsrätt enligt bolagsordningen kan välja att lösa in dina nyinköpta aktier. Normalt får den som löser in dina aktier då betala marknadspris för dem. Innan det är klart om någon tänker utnyttja en inlösensklausul har du begränsad rätt till dina aktier. På liknande sätt kan det genom bolagsordningen krävas samtycke från bolagets styrelse för att du skall kunna köpa aktier i ett bolag. En nyhet i den nya aktiebolagslagen är att aktierna inte längre behöver vara kopplade till aktiekapitalet i bolaget. Tidigare har det varit så att varje aktie du innehaft alltid har motsvarat en viss del av aktiekapitalet i bolaget (aktiens nominella belopp) – så behöver alltså inte längre vara fallet. Det finns också möjlighet att ge ut aktier som inte har någon rösträtt alls. Den nya aktiebolagslagen har ökat flexibiliteten på aktierna. I följande avsnitt tittar vi närmare på aktiebolagets viktigaste verktyg för reglering, nämligen bolagsordningen.
|