Golfdebatten har varit intensiv och de personliga påhoppen, ryktesspridningen och insinuationerna har varit både obehagliga och visat en skrämmande sida av det åländska samhället.

Det beslut lagtinget, efter en intensiv debatt och jämn omröstning, tog inför julhelgen föregicks av en rad andra enhälliga beslut.

1998

I 1999 års budget föreslog en enig landskapsstyrelse att man skulle gå vidare med att bygga en golfbana i Grelsby och att den slutliga projekteringen av golfbanan skulle genomföras under 1999. Budgeten antogs enhälligt av landstinget.

1999

I 2000 års budget föreslog en enig landskapsstyrelse att investeringen skulle genomföras som en infrastrukturell satsning varvid landskapet skulle stå som ägare för banan. Driften skulle läggas ut på privatbasis. Budgeten antogs enhälligt av landstinget och landskaststyrelsen befullmäktigades att genom köp och långsiktiga arrenden anskaffa behövliga markområden

2002

I 2003 års budget föreslogs att ”med hänsyn till rådande budgetläge samt till de privata initiativ som finns i syfte att bygga nya golfbanor på Åland” ett reviderat upplägg för den tilltänkta golfbanans genomförande. Budgeten antogs enhälligt av landstinget

2003

”Grelsby Golf Koncept” utarbetades av näringsavdelningen och antogs av en enhällig landskapsstyrelse. De bärande punkterna var

1. Landskapsstyrelsen arrenderar ut all mark behövlig för anläggande av golfbanan till den intressent som är beredd av anlägga själva golfbanan och därefter sköta driften;

2. Landskapsstyrelsen avser själv stå för investeringarna i byggnaderna, dock i samråd med den intressent som avser bygga golfbanan. I den mån byggnaderna anpassas till golfbanans behov arrenderas dessa ut till driftsoperatören;

3. Landskapsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp som bl.a. tar fram slutliga kalkyler samt underlag för att begära in anbud för byggande och drift av den kommande golfbanan;

4. Landskapsstyrelsen står för byggnation och reparation av samtliga byggnader och delfinansierar byggnationen av själva golfbanan i likhet med hur tidigare golfbanor har stötts, dvs med investeringslån max 35 procent samt investeringsbidrag max 23 procent.

Den totala investeringen beräknades uppgå till 5,82 milj euro.

I oktober 2003 ingicks sedan ett intentionsavtal mellan Ålands landskapsstyrelse, FörsäkringsAb Pensions-Alandia och Ålands Golfklubb r.f.

2004

I maj 2004 konstaterade den arbetsgrupp som tillsatts för att bl.a. ”bedöma huruvida erforderliga markområden finns tillgängliga samt att göra en bedömning av bansträckning” under ledning av ÅGKs verksamhetschef Kjell Hansson att ”en golfanläggning på Grelsby Kungsgårds marker bör avskrivas samt anhöll om att få utvidgat mandat så att mandatet även skulle omfatta ”landskapets marker i Strömsängarna” underlydande Pehrsbergs lägenhet RN:o 1:2 i Godby samt marker i privat ägo i omedelbar anslutning till dessa marker i såväl Godby by som Ämnäs by från Godbyvägen, rakt österut och ända till Lumparn”.

En enig landskapsregering omfattade förslaget.

2005

I juni 2005 förföll intentionsavtalet och det hela för oss så småningom fram till lagtingets beslut i december 2007 där majoriteten omfattade Fredrik Karlströms m.fl. motion i vilken sägs

 Golfbaneprojektet skall förverkligas

 Det skall ske huvudsakligen i privat regi

 Det skall ske med stöd från landskapet som uppfyller EU:s statsstödsregler

 Det skall ske från landskapets sida så att det är konkurrensneutralt gentemot andra entreprenörer i samma bransch

 Landskapsregeringen upptar förhandlingar med potentiella investerare för att utröna intresset att förverkliga projektet.

Det nya lagtinget och den nya landskapsregeringen hann knappt sitta en månad innan den tog två för besöksnäringen avgörande beslut, det vill säga snusförbudet och golfbeslutet.

Signalerna kunde inte vara tydligare till alla som är beroende av turistsektorn eller som står i beråd att investera i besöksnäringen och framförallt till passagerarrederierna. Gjort är gjort och det lönar sig inte att gråta över spilld mjölk. Näringslivet har att rätta sig efter de lagar som stiftas och dra upp sina strategier och verksamhetsplaner bland annat från de signaler regering och politiker förmedlar.

Om det finns någon substans bakom de positiva signaler som Anders Eriksson, Folke Sjölund, Fredrik Karlström med flera givit uttryck för borde de sätta sig ned med Viveka Eriksson och komma med ett konstruktivt, realistiskt förslag hur man skall gå vidare och försöka återskapa ett förtroende mellan näringslivet och landskapet.

Det är alltid lätt att riva ned, vara negativ och agera bromskloss medan motsatsen kräver sin man eller kvinna. Åland har byggts upp genom samverkan mellan olika krafter. Vare sig vi vill det eller inte sitter Ålands landskapsregering i dag i en nyckelställning såväl när det gäller ekonomiska resurser som skapande av regelverk för det landbaserade näringslivets utveckling.

Det är rätt att ropa på entreprenörer men det krävs en samverkan mellan samhället och det privata näringslivet för att skapa möjlighet för dagens ungdomar att våga försöka sig på det riskfyllda entreprenörskapet när samhället erbjuder så många välbetalda och trygga arbetsplatser.

Låt oss sluta älta det som varit och försöka se framåt. För landskapsregeringen gäller det att uppfylla lagtingets beslut och fullfölja det initiativ i golfärendet som alltid legat på landskapet och för näringslivet gäller det att enas om en dragare av projektet.

Om jag någonsin haft en roll i ärendet så är det härmed avslutat.

Med högaktning

Johan Dahlman