Elever på Åland deltar regelbundet i nationella prov i olika ämnen – i bland är det matematik, ibland svenska och ibland något annat ämne – och årskurserna varierar. Ibland deltar elever i någon klass i lågstadiet, ibland i högstadiet.

I mars i fjol deltog eleverna i årskurs 6 i provet i matematik som var tredelat – del ett omfattade tal, räkneoperationer och algebra, del två geometri och del tre statistik och sannolikhetsberäkning.

Resultaten som kom för någon månad sedan visar att Pålsböle skola, som då hade tolv elever i sexan, klarade sig bäst av samtliga skolor på Åland. Också i jämförelse med skolorna i hela landet låg Pålsböle bra till.

Har en klar linje

De lärare som fanns vid skolan då arbetar inte längre kvar där men Inger Mattsson-Rosenberg, skoldirektör för Norra Ålands skoldistrikt, säger att skolans fina resultat bland annat beror på en målmedveten satsning i undervisningen. Att man har en tydlig målsättning i enlighet med läroplanen och inte hoppar från det ena läromedlet till det andra kan också bidra till bra resultat.

Som skoldirektör vill Inger Rosenberg-Mattsson helst se till helheten istället för att lyfta fram någon skola som klarat sig väldigt bra, lika lite som hon vill peka ut någon som det gått mindre bra för. Flera skolor i distriktet är små och antalet elever per årskurs rätt litet. Det betyder att skolans resultat kan påverkas betydligt i negativ riktning om någon högpresterande elev är sjuk under provdagen. Det kan också betyda att en skola som klarar sig bra i år klarar sig sämre nästa år och omvänt. Provresultaten säger med andra ord inte alltid hela sanningen om standarden i en enskild skola.

– Norra Åland som region har karpat upp sig betydligt sedan de nationella proven infördes. Vi når som helhet bättre resultat nu är för tio år sedan. Det kan bero på att vi har större vana av proven, att vi sett proven som en utvärdering av undervisningen och målmedvetet stärker de delar som påvisat brister. Det kan också beror på att lärarna mellan skolorna och stadierna samverkar mer, säger hon.

Ger en signal

Vad mäter dylika prov? Vilken funktion fyller de och hur ska man tolka och använda resultaten? Det är frågor som Inger Rosenberg-Mattsson ställer sig och som hon delvis har svar på:

– Provresultaten ger oss en signal om var vi står i nationell jämförelse. Är det något område vi är speciellt svaga på som vi kan förbättra? Kan skolorna lära sig något av varandra?

– Men om vi anstränger oss så hårt för att klara oss bra i dessa mätningar att vi förlorar något annat på vägen, exempelvis elevernas positiva attityd till ämnet och undervisningen – ja, då måste vi stanna upp och fundera, säger hon.

Glapp?

Det är också bra om proven genomförs med samma årskullar – en gång i lågstadiet och en gång i högstadiet. Det visar om övergången mellan stadierna fungerar bra eller om det blir något glapp på vägen.

Nästa nationella prov hålls enligt planerna i mars 2010 och då gäller det svenska i årskurs 9. I november 2009 hålls dessutom det så kallade Ålandsprovet för årskurs 9.

I mars 2009 deltar åländska 15-åringar i Pisa-undersökningen i läsfärdighet och matematiskt och naturvetenskapligt kunnande.

HELENA FORSGÅRD

redaktion@nyan.ax