Ålands regering föreslår i tilläggsbudget för år 2008 att ekonomiskt utsatta pensionstagare skall kunna få ett så kallat förebyggande utkomststöd.

Avsikten med det förebyggande utkomststödet är att främja personers och familjers sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand och att förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd.

Ålands statistik- och utredningsbyrå har i rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” visat att 13 procent av hushållen lever under gränsen för ”relativ fattigdom” och att den största andelen relativt fattiga på Åland finns i åldersklasserna 70 år och uppåt.

Det finns en politisk enighet om att ge stöd till de ekonomiskt utsatta, men frågan är inte enkel eftersom allt stöd med allmänna medel måste bygga på lag. Det är också viktigt att nya stöd utformas så att de inte reducerar andra stöd.

Idealet är ett stöd som garanterar en viss inkomstnivå om inte pension (inhemsk och utländsk), kapitalinkomst och andra stöd räcker till. Lösningen med så kallad ”negativ inkomstskatt” (NIS) är principiellt enkel, men kräver bland annat att stödbeloppet inte påverkar till exempel bostadsstöd som är rikslagstiftning.

Det förebyggande utkomststödet utgår från 70 euro per månad, men kommunen skall pröva beloppet mot bakgrund av en ekonomisk helhetsbedömning (samboende etc.).

Beloppet 70 euro kan diskuteras, men det är viktigt att stödnivån inte avviker för mycket från till exempel stödnivån för det grundläggande, tillfälliga utkomststödet.

Socialdemokraterna är mycket besvikna på förslaget eftersom den årliga inflationen sägs reducerar värdet av 70 euro till 30 euro (påstående i lagtinget, radio och tidningar). De skulle innebära en inflation på 44 procent!

Inflationen för nästa år beräknas till 3,3 procent och skulle reducera köpkraften för det nya stödet från 70 till knappt 68 euro.

Med den verklighetsbakgrunden är landskapsregeringens förslag ett steg i rätt riktning. Arbetet med att eliminera den relativa fattigdomen på Åland går vidare.

Olof Erland (lib)

medlem i referensgruppen för social trygghet