När han njuter av försommaren vid Dalkarby träsk trivs har riktigt bra. Intill, som ett slott vid en vacker damm, ligger arbetsplatsen Vattenverket i Dalkarby.

– Det är spännande med vatten, säger han. Mycket teknik. Mycket som kan påverka reningen och smaken.

Nordas bladning

Ett par tre liter vatten dricker Cristian Nordas själv varje dag. Detta dels för att vatten är nyttigt, del för att hålla koll på vattnets kvalitet.

– Vi vill inte ha några smaksensationer. Därför hålls Vattenverket igång dygnen runt, om allt skulle stängas ner och sättas igång på nytt skulle förändringar märkas i smaken.

En gång i tiden skapades uttrycket ”Karlströms blandning” efter dåvarande vatten-vd:n Rune Karlström. Numera är det alltså Nordas blandning som kommer ur kranen.

Fågelkikare

Att han är fascinerad av vatten går inte att ta miste på. Han guidar gärna på Vattenverket. Stora vattencisterner går han förbi och berättar om sandfiltrering, kolfiltrering och den moderna ozonreningen och UV-ljus som också rena vattnet.

Huset, i rött tegel, är byggt 1949 och tillbyggt vart 20:e år. Sedan 1994 finns Ålands vattens kontor här. Åtta personer arbetar i byggnaden.

Christian Nordas ser från sin kontorsstol ut över Dalkarby träsk – favoritträsket framom alla. Nära fönstret står en avancerad kikare. Jodå, här finns ett rikt fågelliv att spana på.

Brunnsprovare

Det är stor skillnad på vatten och vatten, berättar han. Det beror på genom hurdan mark vattnet filtrerats. Tjocka sandlager är bäst, men sådana finns det inte så mycket av på Åland.

Under tre år under 1980-talet fick han sin verkliga skolning vad gäller vatten. Han deltog i ett projekt vid landskapsstyrelsen och for runt i skärgården för att undersöka grundvattnet i brunnar.

– Jag var i alla gårdar i Föglö, Kökar, Sottunga och Kumlinge. Det togs prov på om vattnet var tjänligt och dessutom analyserades det. Fem minuter skulle det spola fritt först. Jag brukade också provsmaka.

• Var hittade du det godaste vattnet?

– I Sottunga finns många bra brunnar.

• I sammanhanget måste vi bara fråga – tror du på slagrutemän?

– Jo. Det funkar. Helt nyligen var jag på en kurs på Gotland och där berättade Bo Olofsson, som är professor i geologi vid KTH i Stockholm om slagrutor. Hans teori var att det är blodomloppet och hjärtat på den person som håller i slagrutan som påverkas av källan i marken och sedan för över den reaktionen på slagrutan.

Långt ut på sjön

Hela livet har handlat om vatten för Christian Nordas. Redan förlossningen var komplicerad. Han föddes och nöddöptes i Åbo.

Som pojke var han mycket allergiskt och rekommenderades att vistas långt ute på sjön.

– Det märktes tydlig skillnad i luften och jag slapp besvären. Så mycket som möjligt skulle jag hållas på sjön. Vi fiskade en hel del. Det var fint.

Nära vatten

Uppväxten skedde också nära vatten, i Föglö Degerby. Pappa Eyolf var lärare och mamma Astrid arbetade periodvis i butik. Lillebror Stefan, som är fyra år yngre, arbetar i dag vid landskapets trafikavdelning.

Vid elva års ålder måste Christian på grund av skolgången flytta till Mariehamn. Han blev inkvarterad hos journalisten Anders Mattsson i Östernäs och genom honom fick Föglökillen nya inblickar både vad gäller fotboll och i den lokala tidningsvärlden.

– Visst var det ganska tufft att som elvaåring flytta hemifrån. Men så var det för skärgårdsbarnen då. Å andra sidan var det mycket spännande saker som jag fick vara med om i stan.

100 insjöar

1977 blev han student och pluggade sedan biologi först i Stockholm ett par år och sedan i Uppsala.

– Jag studerade speciellt insjöars ekologi och har nog besökt ett 60-tal av de 100 insjöar som finns på Åland. Mitt examensarbete handlade om Långsjön och Markusbölefjärden, de båda stora täkter vi får vårt vatten ifrån i dag.

• Slösar vi med vattnet?

– Nja, vi har ju så det räcker. Under varma försommardagar tar vi ut nära det maximala. Nu på försommaren är folk mer ivriga på att vattna i trädgårdarna. Vi ligger på en förbrukning av ungefär 400 kubikmeter i timmen.

Detta gäller då 80 procent av vattenkonsumtionen i landskapet. Tio procent utgörs av egna brunnar i skärgården och tio procent kommer från Bocknäs vatten och andra mindre vattenbolag.

• För ett år sedan var det hemska skyfall över Åland.

– Jo, nivån i Dalkarby träsk höjdes med 30 cm den dagen!

• Är du bekymrad över miljöhotet?

– Jo, mest bekymmersamt är jag över att allmänheten inte inser vad det är för saker som händer. Det varmare klimatet kommer att ge oss större variationer i väderleken. Växtzonerna flyttas norrut, faktiskt med en hastighet om en meter per halvtimme.

Mycket information

1984 började han vid Ålands problemavfall, där han småningom blev vd, och vid avfallshanteringen blev han kvar ända till den sista december i fjol.

– Men det här arbetet passar egentligen bättre med min utbildning. Jag lärde mig mycket där, bland annat vikten av att ge mycket information.

Liberal halva livet

Politiken har genom åren varit det som engagerat mest vid sidan av arbetet. Han har varit aktiv liberal i 25 år, med i stadsstyrelsen 1988 till 2007 och är numera ordförande i stadens skolnämnd. Men nu trappar han ner för att undvika möten tre tre gånger i veckan, som varit det vanliga i många år.

– Samhället är intressant. Och genom politiken får man vänner för livet.

• Varför blev du liberal?

– Jag kommer från en tjänstemannasläkt. Och på landet förr fanns bara center och liberalerna och jag var ingen bonde.

Trädgårdsvän

Annat roligt är stugan i Föglö och långresor. Att tågluffa i Portugal är en typ av resa han förespråkar. Han är också en trädgårdsvän och har klematis som sin specialitet – han har 20 olika sorter i trägården.

Text & Foto: KIKI ALBERIUS-FORSMAN

kiki@nyan.ax