Arrangemanget är ideellt från hennes sida och deltagaravgiften går åt till att avlöna tränare, hyra lokal och täcka telefonavgifter. Det gör hon av kärlek till buggen som hon själv upptäckte för ett par tre år sedan. – Då började jag åka till Studio K, en dansstudio i Uppsala, på helgerna. Det var jag inte ensam om – när vi var som flest var vi nio ålänningar som pendlade, berättar hon. Kurser på hemmaplan Ganska snabbt uppstod önskemålet om buggkurser på hemmaplan för att också andra skulle få möjlighet att dansa. Nu är Sverigestadiet över, nu är det träning här hemma som gäller med kurshelger nu och då och träning på onsdag kvällar i Strandnäs skola. Tre åländska par har gått instruktörsutbildning för Johnny Pellas och har behörighet att leda nybörjarkurser och nivå 1-kurser. Utöver dem finns det en liten kärntrupp som hjälps åt. Bugg är alltså en av få danser som man kan träna på Åland. – Intresset är stort. När vi tar emot anmälningar så blir det fort fullt. Ibland har vi till och med haft väntelista, berättar Helena Jansson. Social grej För henne är buggen en social grej. – Jag har ingen ambition att bli varken instruktör eller tävlingsdansare. Jag dansar för att utvecklas till en bra social dansare. Bugg dansas nästan enbart i Sverige, även om ett helt gäng från Ekenäs deltog i helgkursen på den mera avancerade nivå 2. – Det som lärs ut är så kallad riksbugg, en av de många ”dialekter” som dansen har, berättar Helena Jansson. Mera jämställt Grundreglerna i bugg är givna och musiken är alltid i fyra fjärdedels takt. Föraren – oftast mannen – bestämmer och följaren – oftast kvinnan – anpassar sig. Men det här vill man mer och mer komma ifrån, berättar Johnny Pellas som tillsammans med Matilda Stigell ledde helgkursen. – Man försöker numera göra buggen mera jämställd så att båda kan vara förare och följare. Det blir allt vanligare i Sverige att kvinnan är förare. Och när båda är aktiva i den rollen blir gränserna mera utsuddade – när den ena ger ett förslag svarar partnern eller kommer med ett eget initiativ. Det ska vara improviserat, aldrig koreograferat, förklarar han. Torkar svetten Det gäller alltså att läsa av vad partnern vill. Bugg bygger mycket på kommunikation, och utvecklingsmöjligheterna är obegränsade. Det märker man när Johnny och Matilda på Nya Åland begäran dansar i uppvisningssyfte. Det är fart, rytm. mycket snurr och hela tiden tittar de in i varandras ögon och ler. Bugg är konditionskrävande, och i en paus torkar deltagaren Johnnie Listherby svetten med medhavd handduk. – Det här är jättekul. Eva och jag deltog i en nybörjarkurs i våras, och nu är vi med igen för att nöta in rörelserna. Blir glad Erik Blomqvist dansar bugg sedan ett och ett halvt år tillbaka. – Jag blir glad av att dansa! Jag går på kurs mest för att kunna delta i dansen när jag är ute. Då behöver man inte känna sig utanför. Jag försöker också delta på onsdagsträningarna så ofta jag kan, berättar han. ANNIKA ORRE annika.orre@nyan.ax tfn 528 450 Foto: ERKKI SANTAMALA erkki.santamala@nyan.ax
|