I två tidigare insändare (Nya Åland 11.12 och 19.12.08/ tidningen Åland 12.12 och 18.12.08) har jag utgående från återbesättandet av en antikvarietjänst vid museibyrån riktat uppmärksamhet på den nedtrappning som har skett ifråga om etnologins ställning inom byrån. Av byråchefen Viveka Löndahls senaste svar (22.12.08) framgår att hon inte ens på ett mera principiellt plan i offentligheten vill beröra etnologins roll inom museibyrån. Hon förbiser att jag ingalunda är den enda som har lagt märke till de negativa följderna av att etnologins ansvarsområde har minskats.

Byråchefens svar 22.12.08 innehåller inget nytt. Argumenten för att tjänsten besattes med en bebyggelseantikvariskt skolad person (berörda i hennes tidigare svar 13.12.08) övertygar inte heller nu. Varje tjänst måste prioriteras utgående från verksamheten som helhet, konstaterar hon helt riktigt. Men i hennes ”helhet” ingår ingen etnologi. Hon framhåller behovet av en förstärkning av en enhet som med 12 anställda redan är den största av byråns enheter. När hon försöker bortförklara arkeologins dominans inom museibyrån, förnekar hon att arkeologerna är 10 genom att påstå att bara 5 av dem skall räknas. Undanflykter kan inte dölja behovet av en kursförändring inom byrån. Det är nu hög tid att tackla de problem som hopar sig, en del redan berörda i min tidigare insändare. Museibyråns huvuduppgift är och förblir att bevara det åländska kulturarvet i helhet, med de fortlöpande prioriteringar som är nödvändiga.

Trots att hon är chef för byrån har hon vid tillsättningen inte alls beaktat följderna av en ytterligare nedtrappning av etnologin. Det är ju inte troligt att en ny tjänst, eller ens ett vikariat, kommer att kunna ledigförklaras inom en nära framtid. Det värsta är att byråchefen själv aktivt har medverkat till att de sökande etnologerna eliminerades.

Tillsättningen har nämligen ingalunda varit så rätlinjig som den framstår i byråchefens egen redogörelse. I själva verket blev den genom byråchefens agerande en årslång process, där kompetenta och av museibyrån tidigare prövade etnologer hela tiden fanns bland de sökande. Antikvarietjänsten lediganslogs första gången 23.10.07, men besattes inte. Den lediganslogs på nytt 3.3.08, men besattes inte heller nu. Det dröjde ytterligare ett halvår innan tjänsten besattes med en sökande som byråchefen kunde acceptera. Meriterade sökande fanns, fastboende på Åland, men i stället anställdes en helt oprövad kraft från Sverige. Enligt byråchefen tog landskapsregeringen detta beslut 27.8.08. I själva verket skedde det 8.9.08, genom delegerat tjänstemannabeslut.

Såhär godtyckligt kunde man inte handla då jag i tiden tjänstgjorde inom landskapet. Öppenheten och de sökandes rättsskydd garanterades av att besluten fattades av hela landskapsregeringen (dåvarande landskapsstyrelsen) i plenum.

Nils Storå