Nya Åland träffade Anna-Lena Eriksson, klassläraren från Brändö, när hon nyligen besökte ett hem i Mariehamn dit ett gäng kvinnor bjudit in henne.

Det hela fungerar som ett klassiskt Tupperware-party. Man samlas hos värdinnan som ordnar med vickning, man får produktsortimentet presenterat för sig av en försäljare, man provar och köper kanske något. Man glammar och skrattar ganska mycket. Och umgås.

– Jag brukar säga att det är provtvång men inte köptvång, upplyser Anna-Lena.

Minst två timmar

Homeparty-vågen har nu alltså nått så tätt in på kroppen som det går att komma, nämligen underkläderna och då främst behån – ett plagg som de flesta kvinnor bär, men som kan kännas obekväm om man inte gett sig tid att prova tillräckligt länge i butiken.

När Anna-Lena drar in med sin underklädsställning finns det tid och många modeller att prova.

– Jag brukar säga att man ska räkna med minst två timmar. Men ibland tar ett hemparty betydligt längre än så. Nyligen var jag på en visning som tog fem timmar, berättar Anna-Lena.

Hon lägger alltså mycket av sin egen tid på visningarna, i synnerhet när stadskvinnorna har börjat kalla.

– Men det här är samtidigt min hobby så jag gör det gärna.

I somras fick hon syn på en tidningsannons där ett svenskt företag sökte återförsäljare för underkläder. Hon anmälde sig, fick utbildning och varuprover och började sin bana i hemkommunen där det numera sägs att om man skrapar på ytan på en Brändökvinna så kan man vara nästan säker på att hitta en spetsbehå där under.

– Jag borde få startbidrag för ökad nativitet, skojar hon.

Hon började i augusti och sålde bra under de två första månaderna.

– Sen kom en period före julen när jag inte hann sälja, men nu i januari ringer telefonen hela tiden. Den här veckan har jag tre visningar, nästa vecka en och följande veckoslut två.

”Jag ska springa”

Hennes motto är att ge personlig service.

– Jag ska springa och ni ska stå stilla, förklarar hon för kvinnorna som försvinner in i olika rum för att prova plaggen.

De märken hon säljer finns inte i vanliga affärer. Priset håller ungefär samma nivå som i butikerna, visar det sig.

”Är du C?” frågar hon en av kvinnorna.

Men gammal kunskap gäller inte. Hon tar fram en nyckel där omkrets och kupstorlek överlappar varann och plötsligt är C-kupan en B-kupa och tvärtom.

Kvinnorna provar och provar. Beige, vit, svart, röd. Balconette och push up. Med breda axelband och utan. Allt är i microfiber med byglar av kirurgiskt stål.

Anna-Lena får provision på det hon säljer. Hon kan också skaffa nya återförsäljare och få provision på det som de säljer.

– Det har jag inte gjort. I så fall ska jag utbilda de nya, och jag känner att jag inte kan tillräckligt mycket ännu för att göra en sådan sak.

För det är ju, som sagt, en hobby.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax

Foto: ERKKI SANTAMALA

erkki.santamala@nyan.ax