Åland står inför en ekonomisk nedgång som saknar sin like. Talmannen är djupt oroad och tror inte ålänningarna inser hur allvarligt läget är. Talmannen konstaterar vidare att landskapet lever över sina tillgångar.

Talmannen kan vara lugn. Vi ålänningar vet hur allvarligt läget är och vi vet också att det är landskapsregeringen och lagtingets majoriteter som stått för spenderarpolitiken.

Men hur är med medvetenheten om det ekonomiska läget hos regeringspartierna? Detta utgående från att en arbetsgrupp bestående av företrädare för regeringspartierna centern och liberalerna har lagt fram ett förslag till ”Utvecklingsplan för utbildningsorganisationen på gymnasialstadiet” som inte påvisar någon som helst sparsamhet.

I sin iver att inte röra nuvarande sju skolor med egna rektorer föreslås en ny stor administrativ resursenhet inom vilken alla skolor skall verka. Denna resursenhet skall ta över en betydande del av rektorernas administrativa arbetsuppgifter och ansvar. Trots detta skall alla skolor och alla rektorer finnas kvar i systemet. För att klara alla de nya arbetsuppgifterna redovisas i rapporten behov av sju nya tjänster. Detta samtidigt som elevunderlaget framöver minskar.

En utbildningsdelegation bestående av en ledande tjänsteman från utbildningsavdelningen (ordförande) samt rektorerna och den nya ekonomichefen skall fungera som enväldig styrelse. Ordförandes arbetsuppgifter är omfattande och kommer med all sannolikhet att kräva en heltidstjänst.

Denna tjänsteman är alltså den nya ”gymnasiechefen” och därmed också chef över rektorerna, men placerad på utbildningsavdelningen. Direktionerna som hittills fungerat som skolornas styrelser och känselspröt ute i näringslivet utgår.

Den gemensamma ekonomiförvaltningen skall ledas av en ekonomichef som till sin hjälp, utöver byråpersonal, får en biträdande ekonomichef vilket innebär två nya tjänster. De gemensamma stödresurserna, som till vissa delar är av pedagogisk karaktär, skall ledas av en enhetschef och en biträdande enhetschef. IT-enheten skall i sin tur ledas av en IT-chef och en biträdande IT-chef.

Arbetsgruppen skriver i rapporten att tjänsterna skall tillsättas genom intern rekrytering. Möjligtvis kan tre av de sju nya tjänsterna rekryteras internt, men eftersom alla skolor skall finnas kvar kommer naturligtvis många av dagens arbetsuppgifter i de enskilda skolorna att finnas kvar.

Rektorernas arbetsuppgifter förändras och förenklas. Många viktiga ingredienser i en skolas utvecklingsarbete hänskjuts till den samordnade resursenheten. Planer och målsättningar för verksamheten, behov av resurser, samordningsfrågor, utlåtanden, marknadsföring m.m skall verkställas av den samordnade resursenheten, alltså av ekonomichefen, biträdande ekonomichefen samt enhetschefen och biträdande enhetschefen.

En förändring som kommer att påverka rektorernas ansvar för utvecklingsarbetet inom den egna skolan på ett för utbildningen negativt sätt.

Var blev de studerande, lärarna och personalen? Allt blev bara administration och byråkrati och tjänstemannastyrning. Näringslivets medverkan som är oerhört viktigt för yrkesutbildningen har helt eliminerats.

En kostsam reform. Pengarna kommer gå till administrativa tjänster och möten. Eftersom skolan står inför mycket stora inbesparingar kommer undervisningen och de studerande att drabbas. Kvaliteten blir lidande vilket drabbar de unga ålänningarna som skall förbereda sig kunskapsmässigt inför en kärvare framtid.

Tänk vad enkelt det skulle vara att föra samman dagens sju skolor till en skola och på så sätt skapa en effektiv och sparsam organisation.

Modeller för att göra skolorna på gymnasialstadiet till ett resurscentrum i samhället finns i både öst och väst.

Sture Skogberg