Även om man i Poseidon-projektet använde ett scenario där en Sverigebåt kapats av terrorister var det inte fråga om någon kommandoövning.

– Vi ville skapa en mycket svår situation, där vi testade samarbetet mellan olika aktörer i krishanteringen. En svår situation tvingar fram svåra beslut, förklarar projektforskaren Pekka Visuri.

Att man valde en fartygskapning som exempelfall beror på de särskilda problem en sådan skulle medföra. Om ett fartyg med tusentals passagerare från olika länder kapas innebär det en internationell kris, och det finns så gott som ingen erfarenhet av att frita fartyg från terrorister.

Visuri betonar ändå att man valde kapningen av ett Sverigefartyg uttryckligen på grund av att det skulle vara ett svårt fall, inte för att något hot skulle riktas mot fartygen.

– Det handlar också om förebyggande åtgärder. När säkerhetsarrangemangen fungerar försöker sig ingen på terrordåd. Till exempel kapas inte flygplan i praktiken numera, konstaterar Visuri.

Internationellt samarbete

I oktober i fjol övade Finlands och Sveriges regeringar samarbete. Det blev klart att det skulle behövas omfattande internationellt samarbete för att lösa en fartygskapning.

I övningen fick Viking Lines Gabriella, som befann sig i reguljärtrafik, agera kapat fartyg.

– Sjösäkerhet övar vi varje vecka. Det här var första gången som vi övade med tanke på terrorism, säger Reino Sundell, befälhavare på Gabriella.

– Vi har nog funderat på saken till sjöss.

Pekka Visuri betraktar Poseidon-projektet som lyckat när det gäller krishanteringsövningen. Ledningssystemen i en krissituationen visade sig vila på en stadig grund. Mest att utveckla finns det när det gäller att skapa lägesinformation. Projektet finansierades av EU-kommissionen och koordinerades av Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet. (FNB)