|
Som han ser det finns det två typer av lösningsmodeller för hur de elever som söker studieplats enligt prövning ska beredas utrymme. – Det ena är att grundskolan håller kvar elever tills de har fått tillräcklig baskunskap för vidare studier. Här kommer det tionde grundskolåret in i bilden. Den andra modellen är att gymnasialstadieskolorna kunde inrätta ett studieförberedande år innan studerandena påbörjar en yrkesutbildning. Hamnar i kläm Men lösningarna kostar pengar, och det är en bristvara i dag. De svaga eleverna – främst de som är 16-17 år – hamnar i kläm, konstaterar han. • Vems är ansvaret? – De elever som inte fått slutbetyg är grundskolans ansvar. Om de fått betyg är de utanför skolans ansvarsområde och landskapsregeringen har ingen skyldighet att erbjuda studieplatser. • Hur är det med lärlingssystemet? – Det är bättra lämpat för dem som fyllt 18 år. Då kan lärlingsavtal ingås. Stycke i tilläggsbudget Gösta Helander erinrar om att det finns ett kort stycke i den tilläggsbudget som nu ligger på lagtingets bord som handlar om det här dilemmat. – Det står att landskapsregeringen eftersträvar att hitta en lösning på den här typen av frågor. (ao)
|
