Tyck till om eNyan
<< Tillbaka till sida 2 :: < Föregående artikel på sidan :: Nästa artikel på sidan > :: Skriv ut sidan
Tandläkare på besök i stallet
Studier visar att 85 procent av alla hästar någon gång i livet drabbas av tandproblem på grund av den utrustning vi ägare sätter i munnen på dem. – Därför rekommenderar jag att man går på regelbundna kontroller, då kan man arbeta förebyggande, säger hästtandläkare Torbjörn Lundström.

Hästtandvård är inget nytt. Redan på 1600-talet fanns det personer som var intresserade av och specialiserade på ämnet. På 1930-talet nådde tandvården en höjdpunkt och hästtandvårdskliniker startades utanför Hamburg i Tyskland.

– Men under modern tid, efter avhästningsperioden, har mycket av kunskapen fallit i glömska, säger Torbjörn.

En vanlig missuppfattning är till exempel att man förr bara raspade hästens tänder.

– Det är en riktigt stor osanning. Det finns en utbildningsfilm från 1932 som en tysk veterinär gjorde om hästtandvård. Där talar han om hur modern tandvård ska göras och en av de saker han poängterar är att tandraspar är helt omoderna.

Restriktiv

Torbjörn är av samma åsikt som sin föregångare. Han menar att rutinmässigt raspande av hästens tänder är förkastligt och han säger att det inte finns några vetenskapliga belägg för att en sådan behandling skulle påverka hästen positivt.

– Man kan ju inte förebygga något som inte har hänt. Tänk dig att du skulle gå till tandläkaren och laga varje tand i munnen vare sig den är trasig eller inte. Det enda man gör är att man försämrar hästens tuggkapacitet vilket gör att tuggmönstret ändras, och det i sin tur kan leda till att det skapas problem i munnen.

Bra hästtandvård är enligt Torbjörn istället väldigt restriktiv. Om tandläkaren upptäcker att hästen har många emaljåsar som sticker upp på tänderna är det ett tecken på dålig tuggkapacitet. Lösningen är inte att bara slipa ner de här åsarna, utan att leta upp orsaken till varför hästen tuggar dåligt och åtgärda den.

Utrustning

Den absolut vanligaste sjukdomen som uppstår i hästens mun beror på utrustningen. Antingen kan bettet vara felanpassat eller så kan det vara så att ryttaren eller kusken använder utrustningen fel.

– Det syns snabbt om hästen har blivit riden på ett felaktigt sätt. Munnen är det känsligaste organet på hästens kropp, där finns ju massor av sensorer som ska känna av om det som hamnar i munnen är okej att svälja ner eller om det ska spottas ut.

Torbjörn tycker inte att det finns något bett som är bättre att använda än något annat.

– Det är anpassningen som har betydelse, men sedan är det hur man rider som spelar roll. Jag är väldigt emot att kalla vissa bett för ”snälla bett”. ”Snälla bett” används allra mest och det är också de som ger mest skador.

25-30 procent av alla hästar har någon form av bettfel. I fredags behandlade Torbjörn till exempel araben Nikia som har ett medfött överbett.

– Men Nikia har aldrig haft några symptom på grund av sitt bettfel, det är fördelen med att gå på regelbundna kontroller. Då kan man behandla förebyggande istället för att det blir ett stort problem, säger Torbjörn.

På grund av bettfelet möts inte Nikias tänder som de ska och det uppstår vissa felslipningar i hennes mun. Torbjörn använder en slip för att rätta till felen.

– Jag hjälper till att lätta på låsningar vilket gör att hon kan tugga bättre. Det är viktigt att vara selektiv och inte ta bort några goda kontakter.

Karies

Efter slipningen fluorbehandlar Torbjörn den slipade tanden för att återställa dess skydd.

Hur är det med socker? Är det skadligt för hästens tänder?

– Gräs innehåller tillräckligt mycket socker för att sysselsätta bakterierna. Det mesta tyder på att det är konsistensen som har betydelse. Kletigt socker ger en förhöjd sockerhalt i munnen under en längre tid. 10 till 15 procent av hästarna drabbas av karies. Siffran har ökat från knappt en procent under samma tid som kommersiella foder blivit vanligare.

Hur ofta borde man gå till tandläkaren med sin häst?

– Jag rekommenderar att man inte överstiger två år mellan kontrollerna om man vill arbeta förebyggande. Visst kan man resonera så att man endast går när hästen visar symptom. Men erfarenheten säger mig att en vanlig hästägare som försöker gå på symptom ofta kommer försent till tandläkaren. Då kan problemen ha blivit mycket större, hästen kan ha svårt att äta och det kan ge många andra följdeffekter.

Åland har i dag ingen egen hästtandläkare. Torbjörn som i vanliga fall jobbar på Djurtandvårdskliniken i Östergötland kommer till Sleipner ett par gånger i året.

MALIN LUNDBERG

malin.lundberg@nyan.ax

Foto: JONAS EDSVIK

jonas.edsvik@nyan.ax


Förstora bilden >
Tandläkarbesök. Shetlandsponnyn Lisa kom på besök till Torbjörn eftersom hon magrat mycket i vintras. Ägaren trodde att orsaken fanns i munnen men Torbjörn kan konstatera att Lisas tänder är i toppenskick, någon behandling behövs inte. Lisas viktnedgång måste ha berott på något annat.


Förstora bilden >
Munstege. När Torbjörn ska behandla Agneta Nymans arab Nikia ger han först lugnande medel. Därefter öppnar han hennes mun med hjälp av en så kallad ”munstege”. Eftersom Nikia är väldigt ljudkänslig får hon också ha öronskydd på sig under behandlingen.


Förstora bilden >
Viktigt med ljus. Torbjörn tittar och känner igenom Nikias mun före han börjar behandla. Det är viktigt med bra ljus så man ser ordentligt.


Förstora bilden >
Färdigbehandlad. Efter behandlingen är Nikia trött på grund av det lugnande medlet hon fått. Tröttheten släpper ganska snabbt och snart kan matte Agneta Nyman lasta och köra hem henne igen.

<< Tillbaka till sida 2 :: < Föregående artikel på sidan :: Nästa artikel på sidan > :: Skriv ut sidan