Enligt Daniel Wikblom var det en av medlemmarna i aktionsgruppen som underrättade Ålands miljö- och hälsovårdsmyndighet om vad som höll på att ske. Hade inte provsprängningarna stoppats av landskapsregeringen hade aktionsgruppen tagit till civil olydnad.

– Vi hade stoppat dem på vattnen. När du ser en lagstridig handling har du en skyldighet att göra något åt saken, det är ju naturligt, de kommer inte att kunna göra vad de vill på andras mark, säger Daniel Wikblom och frågar sig om den privata äganderätten håller på att luckras upp.

Högriskprojekt

I dagsläget består aktionsgruppen mot föglötunneln av 7-8 markägare från Vessingsboda och Flaka. Förutom att ta tillvara deras egna intressen tänker de även på de åländska skattebetalarna och frågar sig om alla alternativ har utretts ordentligt.

– Föglöborna har levat med vatten runt om sig hur länge som helst och det borde fungera bra framöver också. Att man lägger ut en massa pengar på ett högriskprojekt som det här, med tanke på de tider som är på Åland nu, är svårt att förstå säger Daniel Wikblom.

En delseger

Att provsprängningarna i Lemland stoppades i fredags ser de två medlemmarna av aktionsgruppen som en delseger i arbetet mot tunneln. De frågar sig även om något tillstånd fanns då provsprängningar genomfördes 2007.

– Ålands miljö- och hälsovårdsmyndighet har fått en anmälan om det och vi är väldigt intresserade av att se resultatet. De spränger med dynamit utmed botten och det kan man aldrig göra utan speciellt tillstånd, säger Niklas Wikblom.

Minimal insyn

Svårt att få ut handlingar, otrevligt bemötande och minimal insyn i planeringsprocessen. Problemen som Daniel Wikblom och Niklas Wikblom listar är många. De berättar om ett stort missnöje över hur ledande tjänstemän behandlat markägarna.

– Handlingarna ligger alltid i ett annat rum eller så kommer det någon annan bortförklaring. Det är en uppenbar misskötsel av information till markägarna i det här fallet, en demokratisk process som är helt ur slag.

Namnupprop

Den 6 augusti tar aktionsgruppen nästa steg i arbetet mot tunneln då ett namnupprop från markägarna ska lämnas in till Landskapsregeringen.

– Det ringer folk hela tiden och vi känner att vi har ett stort stöd. Området där tunneln är tänkt att starta är vildmark som gått i arv i generationer. Hela östra sidan av Lemland är i princip orörd ända ner till Flaka udden. Det här handlar om en massförstörelse av natur utan dess like i Ålands historia, säger Niklas Wikblom.

john.granlund@nyan.ax