Robert Dahlin får alltså inte fortsätta i Åland United. Hans kontrakt går ut efter säsongen och i förra veckan bestämde Uniteds styrelse att det inte blir någon förlängning.

Inte för att Åland United offentliggjorde det genom ett pressmeddelande eller någon presskonferens. Nej, istället krävdes det ett gott journalistiskt arbete från tidningen Åland för att få fram årets kanske mest kontroversiella beslut i ljuset.

Det var med andra ord inte på något sätt meningen att lagets supportrar skulle få reda på styrelsebeslutet. I alla fall inte i dagsläget. Något som i sin tur öppnar för en rad spekulationer.

Och inte är det speciellt konstigt. Åland United lägger locket på och Robert Dahlin vill inte uttala sig förrän efter säsongen. Det låter onekligen som om någonting ligger och pyr någonstans.

Personligen tycker jag det är ett mycket märkligt beslut. Inte för att United leder Damligan, inte för att laget tagit 14 raka segrar och inte heller för att Åland med största sannolikhet kan räkna med ett ligaguld till hösten.

Jag tycker det är märkligt av en helt annan orsak.

Uniteds styrelse motiverar sitt beslut med att klubben vill blicka framåt. Dahlins kontrakt går ut i slutet av oktober och det är helt enkelt dags att börja planera inför framtiden.

Men låt oss spela upp den bild som styrelsen vill visa utåt: Resultaten är alldeles strålande, ett guld finns inom räckhåll, Europaspel hägrar, styrelsen är nöjd, spelarna är nöjda och tränaren vill gärna fortsätta i klubben.

Känns det då riktigt klokt att inte skriva ett nytt kontrakt med Dahlin? Och dessutom ta beslutet mitt under säsongen? Om ovanstående scenario stämmer måste Uniteds beslut vara något av det sämsta någonsin i fotbollsvärlden.

Därför måste det finnas något annat som ligger bakom beslutet.

För verkligheten är inte alltid så enkel som en serietabell vill ge sken av. Som Nyan avslöjade i tisdags är spelarna i Åland United inte helt nöjda med Robert Dahlin som tränare och därmed förändras ovanstående scenario nämnvärt.

Oavsett vari problemet ligger har styrelsen onekligen ställts inför ett svårt dilemma – antingen har vi kvar ett lag utan någon tränare eller så har vi en tränare utan något lag. Och i det läget har klubben uppenbarligen valt att ta spelarnas parti.

Och i sak tycker inte jag det är fel. Enligt färska uppgifter till Nyan ska spelarna nämligen försökt få bort Dahlin tidigare och om han inte har truppens förtroende är det givetvis ohållbart att låta honom vara kvar i klubben.

Men i så fall borde han gå direkt. Och det är just här som jag tycker styrelsen agerat riktigt osmidigt.

För vad som återstår av Åland United nu, med åtta matcher kvar att spela, är en trupp som inte har förtroende för sin tränare och en tränare som vet att spelarna vill ha bort honom.

Inte direkt en idealisk sits när Ålands första ligaguld ska spelas hem.

Och hela den här soppan kunde ha förhindrats genom att senarelägga ett enkelt styrelsemöte. Till, låt oss, säga någon gång i slutet av oktober.