Nyan har tidigare berättat om olyckan som inträffade då Benjamin Rosén befann sig ute på en kasun, 4-5 meter ovanför vattenytan. När Rosella skulle avgå fastnade hans fot i en kastlina som satt fast i båten. Linan drogs åt likt en strypsnara runt Rosténs ben. Exakt vad som hände därefter minns han inte. Under året som gått har han hört flera versioner berättas för sig.

Klart är däremot att han några sekunder senare befann sig i vattnet. Två meter var vad som skiljde honom från färjan, uppskattar han.

– Jag tänkte bara att jag måste hålla mig flytande och att jag måste upp – genast.

Utan flytväst eller skyddshjälm var han utsatt. Rostén berättar att det var strömmarna från propellrarna han fruktade mest.

– Får strömmarna tag i en kastar de runt en tills man inte vet vad som är upp och vad som är ned.

Man överbord

Ombord hade besättningen sett olyckan och stängde av maskinerna. Över radion ljöd ”Man överbord”.

– De var extremt snabba.

Benjamin Rostén lyckades simma runt kasunen och fram till en stege.

– Mitt ena ben fungerade inte men jag lyckades ta mig upp med armkraft och det andra benet. Det var inte riktigt läge att fundera på kondisen.

Jobbar igen

Veckorna efter opererades han för sin klämskada flera gånger. På benet finns ärren kvar – över 50 stygn blev det men han slapp åtminstone transplantera hud.

Efter fysioterapi och träning på egen hand har Rostén i dag full rörlighet i benet. I somras var han sjukskriven efter en knäoperation men är nu tillbaka på jobbet vid sidan av studierna på Sjömansskolan.

– Jag tränar, går på gym och cyklar. Det enda jag inte kan göra är djupa knäböj.

Bättre säkerhet

Strax efter olyckan antogs nya säkerhetsrutiner i hamnen. Kastlinesystemet har ändrats på alla båtar så att det inte längre blir kvar lika många linor på kajen. I dag finns det också flytvästar till alla. Tidigare var det i princip ingen som använde dem. Nu är det obligatoriskt.

– Vi ska ha dem på oss när det finns en faktisk risk att vi kan falla i sjön, som när vi tar emot trossarna.

Visst var det en hel del reaktioner till en början, berättar han.

– Vissa kanske tycker att ”förut måste vi ju inte ha dem på oss” men det handlar nog mest om att vänja sig.

Skyddshjälmar finns också men de används sällan, kanske för att de kan vara något opraktiska i arbetet.

Benjamin Rostén säger att han aldrig tvekade att återgå till arbetet.

– Jag ville tillbaka. Det är ett bra jobb och bra gäng som jobbar här.

ANNIKA KULLMAN

annika.kullman@nyan.ax