Tyck till om eNyan
<< Tillbaka till sida 8 :: < Föregående artikel på sidan :: Nästa artikel på sidan > :: Skriv ut sidan
Kiki Alberius-Forsman dramatiserar en vision
Lumparpumparn blir teater

Kiki Alberius-Forsman dramatiserar en vision

Lumparpumparn kallades han i folkmun, civilingenjören Nils Olof Bergquist som i början av femtiotalet propagerade för att Lumparn skulle torrläggas. Man skulle vinna åkermark, men också plats för en stad, för flygfält och tropiska växthus. Nu blir Lumparpumparn teater på Pellas.

Kiki Alberius-Forsman berättade för några år sedan i en Nyanartikel om Lumparpumparn och den bok han själv skrev, ”Lumparn hav eller bygd”, finns i många åländska hem. Nu har hon forskat vidare kring den idérike civilingenjören och skrivit en pjäs som i Matts Stenlunds regi skall få premiär på Pellas den 18 juni.

Gun Holmström som är ordförande i Ladugårdsteaterns styrelse säger att Pellas genom åren gärna spelat pjäser som har anknytning till hemknutarna eller åtminstone till någon del av Åland och därför sitter den här pjäsen bra.

Lumparn av en slump

Men vem var då Lumparpumparn?

Kiki Alberius-Forsman, som vid det här laget vet det mesta om Nils Olof Bergquist, berättar att han var civilingenjör och under många år anställd vid patentverket i Stockholm. År 1977 omkom han, 80 år gammal, i en bilolycka i Norge.

Bergquist var intresserad av geologi och förfäktade en idé om att månen egentligen var en bit av jorden som slitits loss ur Stillahavet.

– Om det skrev han en bok med titeln ”The Moon Puzzle”

Norrman tände gnistan

Att han började intressera sig för Lumparn var mest en slump. År 1954 var Bergquist med på en geologkongress i södra Finland.

Kongressen besökte gruvor och grottor men åkte även över till Åland, också över Lumparn.

– När det blev middag och avslutning på restaurang Nautical var det en norrman som sade att han tycker att Lumparn borde torrläggas och det tände Bergquist. Redan samma år reste han till Danmark, Tyskland och Holland för att studera torrläggningsprojekt och på Åland reste han runt till lantmannagillena och berättade om sin fina idé om att torrlägga Lumparn.

Och inte bara den. Bergquist hade torrläggningsplaner som sträckte betydligt längre. Även Föglöfjärden, Boxöfjärden, fjärdarna mellan Finström, Hammarland och Geta samt Slemmern skulle torrläggas.

Debatt, provborrningar

Att hans idéer togs på någon sorts allvar framgår av att det blev debatt i saken samma höst i landstinget, en debatt som Kiki Alberius-Forsman har studerat och som kommer att finnas med i föreställningen.

Att man inte avfärdade Bergquist framgår av att man på vintern gjorde provborrningar på isen, borrningar som visade att här fanns massor med bördig lerjord.

I Bergquists vision ingick att man, liksom i Holland, skulle utnyttja vindkraft för pumpningen men också för framtida energibehov. Stora kraftverk skulle placeras vid inloppet till Mariehamn.

2Lumparn skulle ge bördig åkermark men också plats för en helt ny stad, Lumparstad, och för ett flygfält.

– Och med överskottsenergin från vindkraften skulle man, enligt Bergquist värma upp plattor under marken så att det gick att odla sparris och jordgubbar året runt. Dessutom skulle det anläggas fruktträdgårdar.

Bergquist drömde om att man skulle kunna anlägga tropikhus, tio kupoler med olika klimat.

Inflyttning skrämde?

Ålands befolkning, som vid den här tiden bestod av 23.000 personer, skulle i Bergquists vision öka till det dubbla. kanske var det just detta som, enligt Kiki Alberius-Forsman, skrämde en del beslutsfattare.

– Varifrån skulle de inflyttade komma, var det kanske finskspråkiga lantarbetare som skulle lockas till Åland?

I den bok som Bergquist skrev döljer han inte sin besvikelse över att ålänningarna inte ville förverkliga hans projekt, trots att det skulle ha gått att genomföra snabbt och betalat sig på två år.

– Ett folk som lever bygger för sin framtid, var Nils Olof Bergquists valspråk, säger Kiki Alberius-Forsman.

I dag skulle man kanske kalla Bergquist utvecklingsoptimist. Ingenting verkade omöjligt för honom.

– Det är sällan man ser någon med visioner som dessa, så positiva, säger Matts Stenlund som tycker att man nu har ett bra manus att börja jobba med.

Ett tiotal aktörer behöver man för att sätta upp pjäsen och nästa vecka skall man ha en första genomgång med teatergänget på Pellas.

Kiki Alberius-Forsman har, med Håkan Skogsjös hjälp, spårat Nils Olof Bergquists barn som reagerat positivt på pjäsplanerna. Äldsta sonen, Gösta, 82, har lovat komma till premiären den 18 juni.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax

Foto: STEFAN ÖHBERG

stefan.ohberg@nyan.ax


Förstora bilden >
Lumparnteater. Gun Holmström, ordförande i Pellas ladugårdstater, regissören Matts Stenlund och pjäsförfattaren Kiki Alberius-Forsman med ett fat av Susanne Ekman-Ahlroth som en symbolisk Lumparn.


Förstora bilden >
Inspiration. Kiki Alberius-Forsman bygger sin pjäs bland annat på Nils Olof Bergquits egen bok, ”Lumparn hav eller bygd?”


Förstora bilden >
Lumparnpumparn, Nils Olof Bergquist.


Förstora bilden >
Skulle torrläggas. Område A = Lumparn och fjärdarna mot Vårdö, B = ”Snäcköområdet” vid Finström, Geta och Hammarland, C = Föglöfjärden, D = Boxöfjärden och E = Slemmern.

<< Tillbaka till sida 8 :: < Föregående artikel på sidan :: Nästa artikel på sidan > :: Skriv ut sidan