Den häckar gärna i holkar och kommer hit rätt sent på säsongen. Då kan det vara bostadsbrist, hans bästa fjolårsholk är upptagen. Då kastar han helt sonika ut de gamla hyresgästerna som ofta är talgoxar.

Hanen kommer ungefär en vecka före honan. Då sätter han igång med att sjunga för att locka en hona till holken och för att visa sitt revir. Flugsnapparens sång är kort, bara tre sekunder. Men i gengäld tar han strofen många gånger, ungefär 4.000 gånger per dygn.

Då parningen skett börjar honan lägga ett ägg per dygn ungefär vid den tiden då fruktträden börjar blomma. Det vanligaste antalet ägg är sex till åtta stycken. En ringmärkt hona som kunde kontrolleras under sju häckningssäsonger lade mellan sju och åtta ägg varje år och det blev totalt 50 ägg. Under sitt liv producerade hon 39 ungar, vilket är rekord för en flugsnappare.

Då ruvningen startar kan hanen överge henne och para sig med en annan hona i grannskapet.

När också den andra honan börjar ruva överger han henne och återvänder till hona nr 1 och hjälper henna att mata ungarna. Hona nr två får klara sig på egen hand.

Men hämnden är ljuv. Då forskarna tittat på släktskapet mellan första honans ungar och hanen visade sig att han inte var far till en enda unge.

Denna polygami från hanens sida verkar vara ”omoralisk” men har sin biologiska betydelse i att hanarna kan maximera sin förökning under somrar med gynnsamt väder.

Utseende: Hanen har en vit fläck i pannan och vita fält på vingarna, vit undersida och i övrigt svart.

Honan är brun och vit och saknar vit pannfläck

Flugsnapparen fångar inte bara flugor i luften, den tar också marklevande insekter. Mest av allt äter den myror.

Svartvit flugsnappare heter Ficedula hypoleuca på latin. Ficedula betyder fikonätare och förklaras med att den äter bär och fikon på hösten i Sydeuropa.

Hypoleuca betyder ”vit undertill”.