Ålänningarna har ”alltid” talat svenska och haft en kultur som varit snarlik den svenska. Åland tillhörde också det svenska riket, tidvis med en rätt självständig förvaltning, ända till kriget 1808–1809 då Sverige tvingades avstå Finland och Åland till Ryssland. Åland blev därigenom en del av storfurstendömet Finland.

 I augusti 1917, samtidigt som det ryska tsardömet började falla samman, hölls en hemlig överläggning mellan företrädare för samtliga åländska kommuner vid Ålands folkhögskola. På mötet beslöts att man skulle begära återförening med Sverige. Denna önskan framfördes av åländska representanter till den svenska kungen och regeringen. Önskan stöddes även av en massadress, en namninsamling, som hade undertecknats av cirka 7.000 personer – alltså en majoritet av den vuxna befolkningen i landskapet.

 Den 6 december 1917 utropade sig Finland till självständig republik, med stöd av samma princip om folkens självbestämmanderätt som ålänningarna åberopade till stöd för återföreningen med Sverige. Från finländsk sida var man dock inte beredd att tillmötesgå ålänningarnas återföreningsanspråk, utan ville i stället ge dem en viss form av inre självstyrelse. Finlands riksdag antog därför år 1920 en självstyrelselag, i detta skede var dock ålänningarna inte redo att acceptera lagen.

 Den så kallade Ålandsfrågan dock en dramatisk vändning efter ett hetsigt möte i Mariehamn mellan stasminister Rafael Erich och åländska folkledarna Julius Sundblom och Carl Björkman. De två ledarna fängslades och anklagades för förberedelse för högförräderi efter mötet.

 Ålandsfrågan leddet till tidvis svårt ansträngda relationer mellan Sverige och Finland.

 För att frågan skulle kunna lösas på ett fredligt sätt tog Storbritannien initiativet att flytta ärendet till det nybildade Nationernas förbund (NF) i Genevé.

 NF:s råd fattade 24 juni 1921 beslut som kan betecknas som en kompromiss. Finland fick suveräniteten över Ålandsöarna men måste förbinda sig att garantera Ålandsöarnas befolkning dess svenska språk, kultur, lokala sedvänjor och det självstyrelsesystem som Finland år 1920 erbjudit Åland.

 Beslutet kompletterades med ett avtal mellan Finland och Sverige om hur garantierna skulle förverkligas. Samtidigt beslöt NF att ett avtal om Ålands demilitarisering och neutralisering skulle uppgöras för att Åland inte i framtiden skulle utgöra ett militärt hot mot Sverige.

 Efter det att självstyrelselagen från år 1920 hade kompletterats med bestämmelser om jordförvärv och rösträtt förrättades år 1922 det första landstingsvalet.

 Landstinget, som numera heter lagtinget, höll till sitt första plenum den 9 juni, den dag som numera firas som Ålands självstyrelsedag.

 Självstyrelselagen har därefter totalreviderats två gånger, år 1951 och år 1993. (ab)

Källa: Lagtingets hemsida, www.lagtinget.ax, samt boken ”Fredens Öar” från Ålands fredsinstitut