– Det är väldigt otrevligt att det här fortsätter, säger Jan-Erik Rask, Nordeas bankdirektör på Åland.

Under natten till i går och även under dagen skickade bedragarna ut brev skrivna på engelska till ett antal e-postadresser där mottagarna uppmanades att bekräfta detaljer angående sina konton.

Genom att klicka på en länk i e-postbrevet kommer man vidare till en sida uppbyggd för att likna Nordeas egna, med logotypen synlig och länkar vidare till den officiella sidan. Här ska kunden, enligt bedragarna, fylla i sina kontonummer och koderna till internetbanken.

Något man alltså absolut inte ska göra om man vill ha pengarna kvar på kontot.

– Det är viktigt att veta att vi från banken aldrig skickar sådana här brev till kunderna där man ska fylla i sina koder, säger Jan-Erik Rask.

Flera gånger tidigare

Nya Åland har flera gånger tidigare berättat om fenomenet, som går under namnet phishing eller nätfiske och som åtminstone den här vintern tycks ha drabbat endast Nordea.

– Det är konstigt. Man skulle kunna tro att de här personerna skulle börja se sig om efter en annan marknad. De flesta internetbanker är ju upplagda på liknande sätt med koder, säger Jan-Erik Rask.

Jan-Erik Rask har inte hört talas om att någon åländsk kund ska ha lurats av bedrägeriet, varken denna gång eller vid de tidigare fyra omgångar i vinter det har varit aktuellt.

Fick konton länsade

I höstas blev däremot 20 personer i riket lurade av nätfisket och lämnade ut de begärda uppgifterna. Av dem fick tio stycken sina konton länsade. Dessa personer blev då ersatta av Nordea för de belopp som de förlorade, men en sådan ersättning skulle knappast bli aktuell i dag, tror Jan-Erik Rask.

– Nu har vi informerat så pass mycket om det här att man borde känna till det. Jag tror inte heller att våra kunder låter sig luras.

Atte Palomäki, direktör för Nordeas kommunikation i Finland, sade i går till nyhetsbyrån FNB att ingen kund så vitt han kände till hade låtit sig luras av bedragarna denna gång.

Inte spårade

E-postbreven skickas till alla tänkbara personer och inte bara till Nordea-kunder. Bland annat har Nya Ålands redaktion tagit emot flera bluffbrev.

– Vissa kunder har frågat hur bedragarna har fått deras adress, men vi har inte lämnat ut några adresser. De här personerna har byggt upp ett e-postregister på något sätt med alla möjliga adresser som de kommit över, säger Jan-Erik Rask.

Tidigare har utskicken kunnat spåras till Polen, Indien och senast till Japan.

– Den här gången har jag inte hört att det har spårats ännu. Men även om vi spårar de här utskicken tycks det vara nästan omöjligt att sätta stopp för det här.

LISA BERGKVIST