<< Tillbaka till sida 2 :: < Föregående artikel på sidan :: Nästa artikel på sidan > :: Skriv ut sidan
Rävskabb en lång plåga
Rävskabb är en viltsjukdom som hör till rävens naturliga sjukdomspanorama och som i de flesta fall leder till en ganska utdragen och smärtsam svältdöd.

När skabben brutit ut på ett område är det hopplöst att bli av med den. Det går inte att ”jaga bort” skabben då kvalstret inte behöver smitta genom direkt kontakt utan också kan spridas genom smittad mark, till exempel i gryt.

Rävskabb är en hudsjukdom som orsakas av ett kvalster. Kvalstren borrar ner sig i hudens hornlager där de också lägger ägg. Huden blir tjock och inflammerad och börjar lukta väldigt illa. Hudförändringarna börjar på hasspetsen och svansroten varifrån den sprids över hela kroppen.

Enorm klåda

Drabbade djur får en enorm klåda som får dem att gnida sig mot föremål och skrubba sig mot marken. Räven kan bära på smittan upp till tre månader innan den dör. Det finns också individer som inte smittas alls och även individer som överlever smittan.

Rävskabben upptäcktes i Finland år 1967 och det tog inte länge före den hade spridit sig över hela landet.

Föglö undantaget

I dag är rävskabben utbredd på Åland och flera fall påträffas varje år. Undantaget tycks vara Föglö, där inga fall påvisats sedan åttiotalet då man hittade en skabbsjuk mårdhund.

Däremot går det rykten om så kallade samsonrävar. Samsonrävar lider av ullrävssjuka vilket innebär att de saknar täckhår. Det går att skilja dem från skabbangripna rävar genom att hudförändringarna saknas och underullen är kvar. Ullrävssjukan är inte smittsam utan ärftlig.

Bör avlivas

Det skonsammaste för en uppenbart skabbsjuk räv är att avliva den. Utanför jakttiden kan polismyndigheten besluta om avlivning. Det kan dock vara problematiskt att komma åt skabbangripna rävar eftersom de inte beter sig som friska individer gör.

Drabbade djur söker värme och föda nära oss människor och kan tillbringa dagarna under och i byggnader som stugor, lador, stall och hundkojor.

Smittar människor

Det gäller att vara försiktigt när man hanterar skabbrävar. Rävskabb kan smitta till människan, även om den variant av skabb som infekterar rävarna i allmänhet ger endast kortvariga besvär hos människan, så kallad skenskabb.

Symptom på människans skabb är bland annat klåda på fingrar, handleder, armhålor och huden omkring naveln. Klådan är som mest intensiv på ställen där kvalstren slår sig ner och är i allmänhet värst under natten.

Bränn kroppen

Också hundar kan bli smittade genom direkt kontakt med smittade djur eller indirekt på platser där smittade djur vistats. Katter kan också bli smittade men det är inte lika vanligt.

Skabbkvalstren utanför huden är känsliga för väder och vind men kan leva i upp till två veckor vid gynnsam väderlek (kylskåpstemperatur).

Att bränna rävkroppen är säkraste sättet att bli av med skabbkvalstren. Hur man än gör sig av med kadavret är huvudsaken att inga djur kommer åt det.


Förstora bilden >
Avlivades. Detta djur lokaliserades och avlivades med hjälp av grythund inne i en norrländsk tätort vårvintern 2001. Räven hade sökt värme i en ridskola. Foto: MATS BILDSTRÖM


Förstora bilden >

<< Tillbaka till sida 2 :: < Föregående artikel på sidan :: Nästa artikel på sidan > :: Skriv ut sidan






18.4.2006