Avstampet till diskussionen togs i Ålands framtids motion i vilken partiet vill att landskapet utreder förutsättningarna för att anlägga en förbränningsanläggning för brännbart avfall på Åland. Frågan har utretts tidigare och man har konstaterat att Åland är för småskaligt, men tekniken har utvecklats och därför är det dags att undersöka saken igen, menar Anders Eriksson (Åf).

I fredagens lagting fick han visst stöd av miljöministern Harriet Lindeman (fs), men hon uttryckte även skepsis.

– Det är en stor kostnad att laboratoriemässigt följa upp det man släpper ut från en sådan anläggning.

För några år sedan besökte hon en förbränningsanläggning i Norge som var byggd för att klara av småskalighet, men bolaget som drev den gick i konkurs. Harriet Lindeman anser inte att landskapet ska äga eller driva en eventuell anläggning på Åland.

– Huvudmannaskapet måste bli någon annans.

Kommunerna emot

Även finansministern Lasse Wiklöf (s) uttryckte ett visst stöd, samtidigt som han pekade på svårigheterna. Sophanteringen är kommunernas behörighet och han menade att där inte finns en vilja att genomföra ett dylikt projekt.

– Frågan har varit uppe för utredning flera gånger för ut. Senast avstyrde kommunerna anläggningsfrågan med mycket stor kraft eftersom det skulle bli för dyrt.

– Jag vet inte om det är landskapsregeringens sak att ta över behörigheten från kommunerna. Istället för den här motionen skulle jag ha velat sett att Ålands framtid hade visat på en marknadsmässig lösning.

Kansliministern Britt Lundberg (c) tillade att det finns utredningar som visar att det i dag inte skulle vara lönsamt att bränna på Åland, men att landskapsregeringen har en arbetsgrupp som jobbar med de här frågorna.

Ihopkopplade nät

Med undantag för ministrarnas invändningar fick Ålands framtid ett brett stöd i lagtinget.

– Jag håller med om att vi inte kan fortsätta köra avfall till Sverige och de nuvarande organisationerna på Åland gör ingenting för att komma till en lösning, sa Gun Carlsson (c).

Hennes partikamrat Jan-Erik Mattsson propagerade också för att transporterna måste få ett slut.

– Anledningen till att vi inte förbränner själva sägs vara för att det är för dyrt. Men vi betalar ju redan för att få bränna i Uppsala.

Han hade också funderat ytterligare på hur man skulle kunna göra förbränningen så storskalig som möjligt och utnyttja energin.

– Om man har en anläggning som kan ge en fjärrvärme på två megawatt året runt måste den kopplas till Mariehamns fjärrvärmenät. Inget annat nät kan ta två megawatt. Problemet är lukten som uppstår vid förbränningen, därför bör man koppla ihop näten i staden och Godby och bygga verket någonstans mittemellan. Stadens nät bör också byggas ut till vissa delar av Jomala.

Lemland förebild

Motionen fick också stöd från liberalt håll, liksom av de obundna.

– Det är det här landskapsregeringen borde syssla med istället för att utreda golfbanor. I dag kör vi våra sopor till Uppsala i lastbilar och sedan går de tomma tillbaka. Det är så mycket dumheter. Vi borde kunna ta hand om våra egna sopor, sa Fredrik Karlström (ob).

Hans partikollega Danne Sundman passade på att skryta lite över hur bra de har ordnat med förbränning och sophämtning i Lemland.

– Den största miljöboven är att sopbilarna kör till alla tomter och samlar in soporna och sedan kör dem till Uppsala. Istället bör soporna hämtas vid ett fåtal punkter, precis som i Lemland, och sedan köras direkt till en förbränningsanläggning.

Motionen ska nu behandlas av social- och miljöutskottet.

ANDERS SIMS

anders.sims@nyan.aland.fi