När offentliga byggprojekt planeras är det lätt att handikappanpassningen glöms bort. Ska sådant korrigeras i efterhand blir det både sämre och dyrare, menar lagtingsledamot Gun-Mari Lindholm (ob).

Hon vill i en motion att Ålands byggbestämmelser kompletteras med ett krav på att en handikappkonsekvensbedömning görs inför varje projekt.

– Det kostar inte mycket att anpassa en byggnad till dem med rörelsehinder, men det har en enorm betydelse, sa hon i lagtinget i fredags.

Göte Winé meddelade omgående att hans parti socialdemokraterna stöder motionen.

– Jag önskar att jag hade skrivit den själv, sa han.

Liberalen Roger Eriksson instämde.

– Jag är beredd att stödja motionen full ut och kan även överväga att det här bör gälla alla offentliga platser, inte bara byggnader.

”Tänket” finns

Raija-Liisa Eklöw (lib) lyfte fram att byggena inta bara bör anpassas till dem med synliga handikapp, utan att man också bör tänka på att inte använda material som framkallar astma och allergi.

– Vi måste se till att det ges pengar till den här typen av arbete. Handikappanpassningen är det första det prutas på när byggena blir för dyra.

Social- och miljöministern Harriet Lindeman (fs) meddelade att ”tänket” med krav på anpassning finns med i arbetet med den nya byggnadslagen. Hon var också hoppfull inför framtiden.

– Jag tror att handikappanpassning blir en naturlig del i det offentliga byggandet. Det verkar också som att förståelsen ökar i byggbranschen.

ANDERS SIMS

anders.sims@nyan.aland.fi