<< Tillbaka till sida 4 :: < Föregående artikel på sidan :: Nästa artikel på sidan > :: Skriv ut sidan
Grundfördraget till lagtinget i höst
Det kan bli svårt att få lagtinget att godkänna EU:s nya grundfördrag. Det förklarade lagtingets talman Barbro Sundback när hon mötte president Tarja Halonen under Ryska dagarna i mitten av augusti. Sundback misstänker att lagtinget vill se eftergifter från Finlands riksdag innan man accepterar fördraget, som måste godkännas med kvalificerad majoritet.

EU:s grundfördrag är fortfarande på tapeten, trots nej från både Frankrike och Holland. Under hösten kommer Ålands lagting att ta sig an fördraget. Talman Barbro Sundback (s) misstänker att det kan bli svårt att uppnå den två tredjedelsmajoritet som krävs för att förslaget ska gå igenom.

– Oppositionen är helt negativ, och inställningen till EU är svag också i andra partier. Man vill se förbättringar i inflytande innan man godkänner några fördrag, menade hon under talmannens presskaffe i går.

Hon trodde också att det krävs tecken på god vilja från Finlands riksdag för att göra lagtinget positivt inställt. Mera konkret innebär det att riksdagen skulle behandla och godkänna lagtingets förslag till lagmotion som skulle ge Åland en egen plats i Europaparlamentet. Eventuellt kunde talerätt inför EG-domstolen, eller deltagande i subsidiaritetskontrollen, som också finns med i samma motionsförslag vara hjälpande faktorer.

Politiskt vacuum

Vad som händer i fall Åland inte godkänner grundfördraget, och Holland och Frankrike ändrar åsikt - något som enligt Sundback inte är omöjligt under Tysklands stundande ordförandeskap - kan man bara spekulera kring.

Enligt lagtingsnotarie Susanne Eriksson kunde Åland hamna i ett politiskt vacuum om Finland ansluter Åland på sina behörighetsgrunder, men inte klarar av att vaska fram ett godkännande från lagtinget.

– För EU som helhet skulle det knappast göra så stor skillnad, men det skulle innebära en konstitutionell kris i Finland, konstaterade hon.

Prestigeförlust

Barbro Sundback planerar nu ett besök hos president Tarja Halonen, som hon lyfte fram frågan för under Ryska dagarna för ett par veckor sedan.

– Vi får inte tro att grundfördraget måste ändras för att kunna godkännas. Nej-rösterna kommer av kritik mot EU i sig, och faktum är att mycket av den kritiken egentligen faller tillbaka på de nationella parlamenten, sade Sundback.

Hon konstaterade också att det ligger i Finlands intressen att tillmötesgå Åland i den här frågan, eftersom ett nej till grundfördraget från lagtingets sida skulle innebära en prestigeförlust för Finland.

HENRIK JANSSON

henrik.jansson@nyan.aland.fi


Förstora bilden >
Intresserad. Barbro Sundback ska i höst möta president Tarja Halonen för att föra fram Ålands syn på EU:s grundfördrag, eller snarare vad riksdagen kan göra för att göra lagtinget mera villigt att godkänna fördraget. Bilden är från när de två talades vid under Ryska dagarna tidigare i augusti. Arkivfoto: ANDREAS DIENERT
HENRIK JANSSON


Förstora bilden >
Vad som skulle hända om Åland inte godkände fördraget, och Frankrike och Holland i slutändan godtog det, kan man bara spekulera om. Notarie Susanne Eriksson förutser en konstitutionell kris i Finland om det hände.
Arkivfoto: KENNETH
BAMBERG
HENRIK JANSSON

<< Tillbaka till sida 4 :: < Föregående artikel på sidan :: Nästa artikel på sidan > :: Skriv ut sidan