Nya Ålands nyhetschef Ulf Weman gjorde stora ögon när han öppnade ett kuvert i går. I det hittade han en tävlingskupong till Svärtesjakten – en tävling som Nya Åland inte haft på många, många år.

En närmare granskning av kuvertet gav ett häpnadsväckande resultat. Brevet med ett frimärke från marktiden var postat den 25 november 1992 och hade alltså varit försvunnet i nästan 14 år innan det dök upp i den digra posthögen på nyhetschefens bord.

Från Jomala

Inte nog med detta.

I ett annat kuvert hittade han ett korsord med helt fel nummer för att passa in i dagens sammanhang. På baksidan av krysset fanns Lördagstorget - avdelningen för privata annonser som för länge sedan bytt namn till Torget.

Stämpeln på krysskuvertet är lite otydlig men troligen är det stämplat den 20 januari 1997. Klart är i alla fall att det skickats från Jomala. Kuvertet är frankerat med ett frimärke av valören 2,40 mark som föreställer en berguv.

Byggs om

Tina Hietanen-Rauttu, kassachef vid Posten, blir minst sagt förvånad när hon får besked om Nyans postfynd. Någon given förklaring till förseningen har hon inte, däremot några möjliga teorier.

Kundexpeditionen i posthuset mitt i stan byggs om som bäst och samtliga postboxar plockades isär i tisdags på kvällen och flyttades. Möjligen kan fyndet av de gamla breven ha något med flyttningen att göra.

– Boxarna består av flera sektioner som placerats på och bredvid varandra. Det kan ha funnits någon millimeterspringa mellan sektionerna där något kan ha fastnat, speciellt om det varit något tunt och litet och om man sorterat posten med fart och schvung, säger hon.

Det verkar dock inte så troligt.

I boxtaket?

En annan möjlighet, som Hietanen-Rauttu funderar på, är att breven sorterats som vanligt i Nyans box men att de sedan fastnat i i en kant i den övre delen av boxen där de blivit ”hängande” och inte observerats av den som tömt boxen.

– Man tittar väl knappast upp i boxtaket för att kontrollera att den är tom. När sedan boxarna flyttades i går och vändes upp och ner kan breven ha lossnat, säger hon.

Verkar det troligt då? Att två brev – ett från 1992 och ett från 1997 - sitter fastkilade uppe i boxtaket i så många år? Tja, bättre förklaringar finns inte att få i dagsläget.

Hietanen-Rauttu säger också att Posten normalt tar kontakt med mottagaren om ett brev, som länge varit på villovägar, upptäcks. Man delar alltså inte ut försvunna brev utan ett ord till förklaring. Varför Nya Åland fick breven ”som om ingenting skulle ha hänt” är också lite mystiskt.

Två andra ”fynd” upptäcktes när boxarna flyttades – ett kvitto och en tiopennisslant.

Något viktigt?

Två försvunna tävlingssvar kan man skratta åt men tänk om breven innehållit verkligt viktiga besked för mottagaren. Får det gå till så här?

– Naturligtvis inte. Det är en olycklig omständighet och sannolikheten för att brev skall försvinna på det här viset är mycket liten. Men nu vet vi att det har hänt och skall se till att boxarna konstrueras så att det inte kan bli några farliga springor mellan dem, säger Tina Hietanen-Rauttu.

redaktion@nyan.ax