Lever vi i den yttersta utsatthetens tid då allt omkring oss i det moderna samhället egentligen är mest tunn fernissa som döljer rovdjurständerna, våldet och ondskan? Kan vi lita på någon, är politikern framför oss verkligen en med demokratiskt sinne, är informationen om allt från miljöförstöring till det politiska läget manipulerad?

Är revolution svaret – eller leder det bara till att gårdagens förtryckta blir morgondagens förtryckare?

Fiktivt land

I det fiktiva landet Anakronia, en liten republik med president och premiärminister, tidningen Aftonkringlan och kossor som mjölkas av tadzjikiska och uzbekiska gästarbetare, verkar allt rätt bra. Men är verkligheten verklig eller bara en serie manipulationer där stigande vattenstånd på grund av den globala uppvärmningen av premiärministern avfärdas med att ”torrt väder utlovas för hela veckan och dessutom så bor vi så högt uppe”.

Pjäsförfattaren Kim Gustafsson har i Anakronia lyckas sätta skärningspunkterna på en stor del av den problematik som upptar oss människor i dag, från incest och pedofili-anklagelser till global uppvärmning och en demokrati på glid som tänjs allt mer i auktoritär riktning i terrorismens era efter 9/11. Billig arbetskraft från fattiga länder finns det gott om.

Presidenten kuppas bort av premiärministern (Janina Berman) och dennas rådgivare Sebastian Rosencranz (Jonas Kippersund). Namnet ger mig en Hamlet-association. Allt nog, efter kuppen utlovas den bästa av världar.

Men oljetillgångar pumpas ut och Västersjön blir allt mer förorenad. Vilket förnekas av dem som sitter vid makten.

Revolt

Situationen föder revolter, bland annat gör fiskarbefolkningen uppror men förtrycks hårt och avrättas i vissa fall. Den unga flickan Nirvana (Maria Ahlroth), dotter till den avsatte och försvunne presidenten, börjar ana oråd.

Hon litar inte längre på premiärministern – dessutom hennes mamma (!). Flickan kidnappas, förs bort i skogen till vad man kan tro okända öden. Tidningen Aftonkringlan, som varit någon sorts garant för om inte sanningen så det sannolika, stängs.

Premiärministern och hennes rådgivare lever glada dagar i maktens upphöjda berusning - men skriftens ord om att den som tar till svärd ska förgås med ett sådant kan också här besannas.

Revolutionen kommer och de gamla makthavarna störtas, fängslas och ställs inför rätta av de nya. Demokrati införd? Njaa….NÄÄ. Ett nytt förtryck sätts igång och den tröttsamma kedjan med övergrepp, fysiska som psykiska, fortsätter. Glimtar av hopp finns dock i hopplösheten.

Dagsaktuell

”I morgon i Anakronia” (verkar hämtat från sionisternas slagord i diasporan ”I morgon i Jerusalem”) är komprimerad och rykande dagsaktuell. Samtidigt enkelt, närmast naivistiskt utförd med dekor som för tankarna till barnteater. Den smala scenen löper korsliknande åt tre håll, är funktionellt ubåtsliknande ihålig med luckor och utgångar som skådespelarna kan slinka ner genom.

Spelet löper bra och skådespelarna är genomgående duktiga. Genom pjäsens rätt absurda uttryck kläms vår tids problematik effektivt igenom och stannar i betraktarens sinne. Upplevelsen är stark.

För vem kan du egentligen lita på?

I kväll, fredag, kl. 19 och i morgon, lördag, kl. 18 ges ”Anakronia” i Mariepark.

JAN-ERIK BERGLUND

redaktion@nyan.ax