I kväll tas ärendet, som stötts och blötts en längre tid i kommunen, upp i fullmäktige.

Skolan har under de senaste tiotalet år haft en föreståndartjänst och fyra klasslärartjänster, den fjärde tillfällig och på 75 procent av heltid. Tjänsten kom till när babyboomsbarnen började skolan i mitten av 90-talet. Då var eleverna drygt 70.

I dag är eleverna omkring 60. Nästa läsår kommer skolan att ha 57-59 elever, visar olika beräkningar. Landskapsandelarna minskar obönhörligt i takt med att eleverna blir färre, och kommunen går redan nu på knä ekonomiskt.

Slås ihop?

I den utredning som skolnämnden gjort framgår att tio nybörjare börjar i årskurs 1 i höst. Sju elever börjar i tvåan. Striden gäller om eleverna i ettan och tvåan ska gå i helt skilda klasser med varsin lärare eller om klasserna helt eller delvis ska slås ihop.

Många föräldrar protesterar mot planerna på hopslagning. Hem och skola har lämnat in en skrivelse med ett 50-tal namnunderskrifter, och föräldrar till de blivande ettorna, föräldrar i årskurs 1 och föräldrar i årskurs 2 har lämnat in varsin skrivelse.

Sammantaget är föräldraprotesten massiv.

Skoldirektörens förslag till skolnämnden var att slå ihop årskurserna under några timmar i veckan, men skolnämndens majoritet – alla utom en – röstade för helt skilda klasser.

• 17 elever i en sammanslagen klass låter ändå inte som någon omöjlighet, åtminstone utifrån betraktat. Vad är orsaken?

– Diskussionen är förståelig. När elevantalet minskar, så bör lärartjänsterna bli färre. Men det är inte så enkelt. Eckerö skola har elever som behöver mera hjälp än i normalfallet, svårigheterna är större än vi räknat med. Visst, det finns tre assistenter i skolan, men de räcker inte till. En av undervisningsgrupperna i årskurserna 1-2 måste vara liten på grund av elevernas svårigheter. 17 elever i en enda grupp skulle gå bra i vanliga fall.

Men, säger han också – om eleverna minskar i antal måste också lärarnas antal minska.

– Det blir inte en permanent femte lärartjänst i skolan. Men nästa läsår finns det absolut behov av lärartjänsten, det är utrett.

Också skolpsykologen förordar bibehållen lärartjänst under nuvarande omständigheter.

23.000 euro

Kommundirektör Jörgen Lundqvist betonar kommunens dåliga ekonomi, det sjunkande elevunderlaget och de minskade landskapsandelar som följer på det. Den femte lärartjänsten betalas alltså till stor del ur kommunens egen ficka.

– Tjänsten är på 75 procent. På helårsbasis betyder det 23.000 euro extra, och hur finansieringen ska ske vet vi inte.

Jörgen Lundqvist påpekar att kommunen har begärt finansieringsunderstöd av landskapet och att prioriteringarna därför är hårda.

– Vi måste se över lärarsituationen och bemanningen i skolan i kommande budgetdiskussioner. Om den femte lärartjänsten behålls framöver så måste man eventuellt diskutera timlärartjänsterna i gymnastik och slöjd, säger han.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax