|
Vid ”Rakan” öppnar sig landet…
|
|
|
|
Vi följer i sommar Valdemar Nyman hack i häl för att kolla hur landet ligger. Vi jämför då och nu. Med boken i högsta hugg gör vi nerslag längs vägarna här och var. Lite nu och då.
|
|
Tanken är alltså att utgå från framlidne landsprosten och skriftställaren Valdemar Nymans bok ”Längs åländska vägar till lands och till sjöss” som utkom 1978. Vi följer i denna serie enbart vägarna på fasta Åland och utgår då ifrån den landskapsbeskrivning, som första gången publicerades 1964 och som senare reviderades. Det blir ett slags fotoexpedition i Valdemars fotspår. Första stoppet gör vi just norr om Mariehamn i Jomala Dalkarby. Samtliga bildtexter är hämtade ur boken, sidorna 22 och 23. KIKI ALBERIUS-FORSMAN kiki@nyan.ax
|
|
|
 Förstora bilden >
|
Pastoratsgård efter dråp. Åbo Domkyrkas Helga Lekamens prebende (pastorat) hade här under medeltiden en gård, som det kommit över som saköre för ett dråp. Ivar Fleming, riksråd och ståthållare, tog på 1530-talet hand om gården som därefter tillföll kronan.
KIKI ALBERIUS-FORSMAN
|
 Förstora bilden >
|
Brev till änkan? Änkan Margareta i Dalkarby donerar gods i Önningby i Jomala åt biskopen i Åbo 1330.
KIKI ALBERIUS-FORSMAN
|
 Förstora bilden >
|
Byskalle var här. I Dalkarby fanns bosättning redan under bronsåldern – tio rösen i rad på byberget är vittne nog. Ålands tidigast kända frälsesläkt, Byskalle, var hemma här åtminstone vid ingången till 1300-talet.
KIKI ALBERIUS-FORSMAN
|
 Förstora bilden >
|
Idyll. Jomala prästgård ligger idylliskt i norra ändan av träsket. Till kuriosa som antecknas här är att pestrot växer i ett dike inpå gården. År 1609 föddes här sedermera professorn i fysik och botanik och teologi samt tillika domprosten i Åbo, Georg Alanus. Prästgården var von Döbelns högkvarter 1809.
KIKI ALBERIUS-FORSMAN
|
 Förstora bilden >
|
Träsket ger dricksvatten. Vi möter här urgammal odlingsbygd kring den lilla sjön Dalkarbyträsk, 15 meter över havet och fem meter djup. Sjön ligger under Kasberget och förser Mariehamn med vatten. Det första berget till höger bär namnet Borgberget och har murrester av en landborg från vikingatiden och ett vackert gravfält i sluttningen mot sjön. Den andra bergklacken – Kasberget – är 72 meter hög och ett av många berg där signaleldar i hedenhös tändes vid fiendeflottans ankomst.
KIKI ALBERIUS-FORSMAN
|
 Förstora bilden >
|
Betagande. Området är betagande i vitsippstid. Infart är lämplig vid vattenreningsverket.
KIKI ALBERIUS-FORSMAN
|
 Förstora bilden >
|
Tusenåriga rågodlingar. Pollenanalys har påvisat gran från omkring 500 år före Kristus – ovanligt tidigt – ek- och hasselförekomst vid början av vår tideräkning och rågodling från cirka 340 år efter Kristus.
KIKI ALBERIUS-FORSMAN
|
 Förstora bilden >
|
KIKI ALBERIUS-FORSMAN
|
|