Härmed startar jag en ny klubb. Till klubben får enbart kvinnor med bettskena ansöka om medlemskap.

För den oinvigde kan jag berätta att bettskena är en hästskoformad skena i hårdplast. Den placeras i överkäken när man skall sova för att man inte skall bita ihop käkarna eller gnissla tänder.

Jag fick min bettskena sista året som studerande. Jag hade länge haft en oförklarlig, hård huvudvärk, spända axlar och susningar i öronen. Stress, förstås, sa läkaren och slussade mig vidare till tandläkaren. Efter 200 euro och ett otal tandläkarbesök fick jag inte bara en exakt gipsavgjutning av min käke vilken jag gav till min make i julklapp, utan också en bettskena. Den har hjälpt, huvudvärken släpper då jag använder den.

Jag använder den inte varje natt, och året då jag var hemma med barnet använde jag den inte alls. Nu har jag använt den nattligen sen oktober.

Jag biter bokstavligen ihop, det är därför jag har bettskena. Biter ihop och lider på ett idiotiskt feminint vis. För det är huvudsakligen kvinnor som har bettskena och antalet kvinnor som har bettskena har ökat de senaste åren. Det säger en del om hur stressigt många har.

Syftet med klubben jag härmed grundar är att alla duktiga flickor som nu biter ihop skall lära sig att bita ifrån.

Vi skall alla heta Betty. Jag är Betty 1.

Klubbens verksamhet skall bestå i att mejla varandra om hur stressade vi är och hur skickliga vi trots allt är på att få dagen att gå ihop. Skickliga vardagslösningar, som att städa toaletten när barnet sitter på pottan, skall hyllas men också ifrågasättas. Kanske är det inte så viktigt att toaletten städas? Kanske kan någon annan i hushållet som inte har bettskena städa toaletten?

Det här är klubben där alla duktiga flickor skall få klaga. För duktiga flickor är dåliga på att klaga och förändra vår situation, det är ju därför vi har svindyr plast i munnen på natten.

Vi skall enbart bära svarta kläder på eventuella klubbträffar. Detta för att färgkonsulten i Nyan här om veckan sa att man skulle bära färggranna kläder om man var deppig, då blir man bli glad, sa hon. Men tänk om man vill vara nere då? Om man är jävligt trött på att alltid vara så himla glad och solig? Nej fram för svarta kläder och mer bitterhet.

Klubben skall arbeta mot att klubbmedlemmarna alltid är på bettet. Vi skall i klubbens gemenskap bli styrkta i att säga nej. Det är inte alltid vi som skall baka bullarna/skriva gratisartiklarna/sy pepparkakskläder till hela dagiset.

Klubben skall aktivt arbeta för att eliminera uttrycket ”duktiga flickor” från det svenska språket. Uttrycket är förminskande och rent av elakt. Vi är inte duktiga flickor, vi är begåvade, skickliga och framgångsrika kvinnor. Inga småflickor som kan baka småkakor. Fast för all del, det kan vi också - vid sidan av fönsterputsningen, ekonomikalkylen för företaget, skrivandet av partiprogrammet och nattningen av yngsta barnet.

Lite skall vi tycka synd om oss själva, men mest av allt skall vi berömma.

Fan vad du är bra Betty, skall vi säga till varandra.